Kategori: Familj

4-årskalas

Tänk att det gått hela 4 år sedan min Prins föddes. Min familjära lilla älskling som trots sin ålder älskar att vara hemma och bara få vara.

Naturligtvis hade han bjudit till kalas där den närmsta familjen kom för att fira honom för större kalas är han inte intresserad av.

Att han gillar Paw Patrol kan man väl inte missa?

Han klarade av att blåsa ut alla ljusen på ett andetag. Bravo!

Barnen hade sedan roligt i ”slime-bassängen”.

Midsommardagen

Så, så skönt ute. Det var många år sedan vi hade det så här varmt till midsommar. Barnen kunde gå ner till sjön och ta sig ett bad medan vi vuxna mest höll oss i skuggan. Men jag tror vi alla njöt av det underbara vädret.

Igår till middagen gjorde jag crunched potatoes så himla gott. Vi kokade extra mycket potatis när vi ändå höll på inför lunchen. Det var ju lika lätt liksom. Sedan krossade jag dem lätt med fingret, smälte lite smör som jag hällde ovanpå och sedan lite ost. Skjuts in i ugnen tills de blev rostade. 

Det här kommer jag göra fler gånger.

 

 

 

 

Midsommar 2020

Äntligen blev det en solig och varm dag att vi kunde sitta ute och äta frukost. Helt underbart.

Vi fick upp det nya partytältet som vi pimpade inför midsommar. 

 

Sedan blev det dags för lunch.

 

Midsommartårtan kom fram innan delar av familjen tog sig till midsommarstången för att dansa.

 

Kvällen avslutades med kortspel och vid tio låg vi alla i våra sängar.

 

 

 

Myshelg

Idag kom en älskad Prinsessa på besök. Hon ska stanna här över natten och längtade så efter mormor. Det var så mysigt att få ha henne hos mig trots restriktioner eftersom jag tillhör en riskgrupp. Men som jag skrivit tidigare så är de här mötena så viktiga för den psykiska hälsan att allt annat får stå tillbaka.

Men efter att ha ätit lunch tog vi oss till den närbelägna lekparken. Det blev lek i både klätterställningar och gungställningar och bus i rutschkanorna som var för de mindre.

När hjärtat hade lekt klart satte vi oss att äta mellis. Det blev vattenmelon som passade bra att äta när det var varmt ute.

Kvällen avslutades med av pizza med ananas. Det ska man ju äta när man är hos mormor.

Gårdagens morsdagslunch

Eftersom både jag och mina flickor numera är mammor allihop så bjöd stora E på lunch igår. Så, så mysigt att få träffa hela familjen igen även om det bara var en vecka sedan.

Hon bjöd på salladsbuffé där var och en fick plocka ihop sin egen tallrik. Supergott och enkelt.

Och som efterrätt hade hon gjort kladdkaka med en massa bär som tillbehör.

Mors dag

För många år sedan fick jag en tavla på mors dag av stora E. En som hon hade gjort alldeles själv av det material som fanns tillgängligt för tillfället. Och det var en brädbit.

En tavla som fortfarande berör mig mycket men som blivit blekt av tidens tand att det numera nästan inte går att se vad de föreställer längre. Men som tur är finns den bevarad på bild sedan många år tillbaka.

Men kärleken i bilden finns fortfarande kvar vilket jag är glad över.

Jag klarar mig inte utan

Att inte få träffa sina nära och kära är riktigt svårt. Det är som att välja mellan pest eller kolera. Att bli sjuk i Covid-19 nu eller att få psykiska besvär senare gör inte valet så svårt.

Jag har valt att träffa min familj och mina barnbarn. Skulle inte klara mig utan dem. Och jag vet att om de skulle vara det minsta snoriga så skulle mina barn säga ifrån. FHM får säga vad de vill. Jag håller mig undan på många andra sätt.

Så idag tog jag mig till minstingen för att äta lunch. De bjöd på grillade hamburgare med goda tillbehör.

Och det bästa av allt var att få krama om alla mina nära och kära.

Två älsklingar som inte ville vara med på bild.

När tarmen suger

Med friska barn och barnbarn vågade jag chansa att få träffa dem. Åkte därför till stora E och åt middag. Så, så mysigt att få vara tillsammans med min fina familj. Att få träffa dem som känner mig bäst och bara få vara.

Kvällen blev tidig eftersom barnen skulle gå och lägga sig. Men jag var så nöjd efter middagen och att få vara tillsammans en liten stund i alla fall.

Det blev helstekt kött…

…och en massa goda tillbehör.

En tid för länge sedan

Igår träffade jag min systeryster för att gå igenom en massa bilder från vår barndom. Eftersom vi är tre syskon och det bara finns en bild så började jag att skanna de jag ville behålla. Att ha ett original är inte så viktigt tycker jag. Men att jag ändå har möjligheten att se mina nära och kära är det viktigaste.

Kanske jag kommer att göra ett släktgalleri här så småningom kanske mest för mig själv men även för den släkt som kanske är intresserade av våra förfäder. Här är länk till min häftiga historia.

Tänk att de här skorna har min pappa haft och han var född 1926. Lite häftigt att de fortfarande finns kvar. Det är bara skosnörena som är bytta.

Nu kommer jag att skriva om min släkt framöver. Det tar jag mig friheten att göra.