Hemma

Sjuk-igen!

| Hemma

Nu är det tredje gången i år som jag blivit sjuk. Grrr…

Men jag har fått förklarat för mig att det kan bli så här när man får barnbarn som börjat på förskola. De smittas lätt och hinner nästan aldrig bli friska emellan. Men vi ses ju då och då och då drabbas även jag som älskar att vara nära dem och gärna ge dem en puss eller två. Men jag ska absolut inte skylla på mina barnbarn den här gången eftersom bacilluskerna inte har någon avsändare.

Men det är bara att bita ihop för det här är glömt när jag är frisk igen…

0 comment

Vacker fullmåne

| Hemma

Jag reagerar inte på om det är fullmåne eller inte men jag vet att många gör det. En del har svårt att sova och blir allmänt oroliga. 

Häromkvällen var det en så vacker fullmåne ute att jag var tvungen att ta en bild. Fint när det börjar mörkna ute.

0 comment

Spontan middag

| Familj, Hemma

Igår kom Prinsen och hans familj hit till mig för en spontan middag i all sin enkelhet. Vi fixade till en god pasta och han åt med god aptit.

Efter fikat blev han så trött att de var tvungna att åka hem. Då hade klockan blivit så pass att det var läggdags.

Men det var mysigt att få träffas så här tycker jag.

Ljusstakarna kommer härifrån

 

0 comment

Deckartips

| Böcker, Hemma

Förutom några lättlästa böcker har jag plöjt några deckare i sommar. M.J. Arlidge tillhör en av mina favoritförfattare som skriver om polisen Helen Grace som är den röda tråden i alla böckerna. De är mycket spännande och svåra att lägga ifrån sig.

Så om du gillar deckare rekommenderar jag dem varmt. Läs dem gärna i följd för att få ett sammanhang.

Ett ungt förälskat par vaknar upp ur medvetslöshet, desorienterade och fångna i något som verkar vara en kakelklädd container. Det är mörkt och kallt, och det är omöjligt att ta sig ut. Deras fängelse tycks först vara helt tomt men när de famlar i mörkret finner de två saker: en revolver och en mobiltelefon.
Det ringer i mobilen. En röst talar om att vapnet är laddat med en kula. Den som skjuter den andra kommer att bli fri och få leva. Därefter bryts samtalet.
Det tar två veckor av hunger, skräck, smuts och kyla innan en av dem ger efter.
Någon har satt den här typen av kidnappningar i system; fler par försvinner – arbetskollegor, mor och dotter, två prostituerade kvinnor. Alla ges samma förutsättningar och alla ställs inför samma ultimatum. En får leva. En ska dö.
Kriminalkommissarie Helen Grace och hennes kollegor har aldrig upplevt något liknande. De ser inget samband mellan offren. Helen är skicklig, stark och rättfärdig. Men hon har själv upplevt fruktansvärda saker och måste regelbundet ge utlopp åt sina inre demoner genom att låta sig piskas.
När Helen äntligen tycker sig se ett mönster i utredningen är lösningen långt värre än hon någonsin kunnat ana.

 

En död man som levt ett till synes skötsamt liv hittas i ett övergivet hus. Någon har skurit ut hans hjärta och lämnat det utanför familjens ytterdörr. Det är det första offret. Och kriminalkommissarie Helen Grace anar att det inte är det sista.
I Southamptons slumkvarter frodas prostitution och droghandel. Varför har en lyckligt gift man rört sig i det området? När ännu ett liknande fall dyker upp är det tydligt att det går en seriemördare lös. Ett tredje offer hittas. Vilken är den gemensamma nämnaren? Kan mördaren spåras vid den chattsida där ett antal män diskuterar och betygsätter prostituerade?
Helen Grace har inte bara en krävande mordutredning på sitt bord. Hon försöker också återhämta sig efter systerns död samtidigt som hon måste navigera mellan blindskären på polisstationen, där inte alla vill ha henne kvar. Helen kan känna vreden bakom morden, men hon kan inte föreställa sig hur skickligt mördaren går tillväga, eller vad som väntar henne i slutet av jakten…

 

En ung kvinna vaknar upp i en kall, mörk källare. Hon vet inte hur hon har hamnat där eller vem som är hennes kidnappare.
Inte långt därifrån, på en öde strand, hittas kroppen efter en annan ung kvinna – en kvinna som aldrig anmäldes som saknad eftersom familjen fortsatte att motta sporadiska sms från henne efter försvinnandet. Någon ville få de anhöriga att tro att hon fortfarande levde när hon i själva verket var död.
Fyndet ger kriminalkommissarie Helen Grace kalla kårar. Det är tydligt att hon har med en galning att göra – en mycket störd person som inte bara är intelligent utan även har resurser. Och medan Helen kämpar för att lista ut vad mördaren drivs av börjar hon förstå att tiden håller på att rinna ut för någon som fortfarande lever…

 

Mitt i natten lyses stadshimlen upp av skenet från tre stora eldsvådor. Det är mer än bara ett tragiskt sammanträffande. För kriminalkommissarie Helen Grace visar sig en ondska hon aldrig tidigare sett maken till.
Bränderna kräver flera människoliv, och det framgår snart att de är noggrant planerade och iscensatta. Men utredningen hinner knappt börja förrän nya lågor slickar stadens byggnader och fler får sätta livet till.
Pressen på Helen blir stor när allmänheten kräver att hon och hennes team ska hitta den skyldige och få ett slut på de fruktansvärda mordbränderna. Och som om det inte vore nog måste hon också hantera sina överordnade och säkerställa att den ambitiösa reportern Emilia Garanita inte stjälper polisens arbete.
Utredningen blir till en krutdurk. Frågan är hur Helen ska orka stå emot sina egna demoner och kunna koncentrera sig på att hitta och oskadliggöra mordbrännaren.

0 comment

I’m back

| Björklund, Familj, Hemma

Nu har jag kommit hem igen efter nästan tre veckor på landet. Det har varit roligt och intensivt på många sätt. Att ha fått umgåtts med de som stått mig närmast har varit det bästa men också lugnet i min ensamhet. 

För att kompensera den uteblivna badturen förra året var jag tvungen att doppa mig i början av semestern för att ha fått det gjort. Inte skönt när vattnet endast var 20 grader men jag lyckades. Bra gjort för en badkruka. 

Den här sommaren har vädermässigt varit mycket märklig. Det har varit kalla vindar blandat med varm sol samtidigt som det inte kommit något regn. Det otroligt goda dricksvattnet vi fått från en bergborrad brunn har börjat sina så det har till och från både smakat järn men också periodvis varit brunt.

Vi fick även till det i vardagsrummet med nya soffor och nytt vardagsrumsbord men främst att ha fått upp fönsterbrädor som jag saknat i så många år. Äntligen kunde jag ställa dit fina lampor och hänga upp nya gardiner. Nu fattas det bara lite grönt för att allt ska bli fulländat. Det blev så fint trots att det mesta var begagnat eller inköpt för en billig penning. 

Och så klart har jag druckit bubbel och ätit en massa god mat.

0 comment

Längtan

| Björklund, Funderingar, Hemma, Mys, Semester

Nu längtar jag efter semester så det nästan värker i tårna.

Jag vill åka till landet och gå ner till badet och sätta mig i min badstol i vattnet som jag gjorde för några år sedan när det var så varmt.

Att få träffa släkt och vänner och sjunga lite.

Att få äta massor med grillat.

Att få plocka och äta årets första hallon.

Men nu är det bara en dag kvar sedan kan jag sätta på mig myskläderna och inte behöva ta av dem förrän om fyra veckor.

0 comment

Ibland tar det tid

| Funderingar, Hemma, Resor

Det är jobbigt med kollektivtrafiken just nu.

En resa som tar knappt 30 minuter från dörr till dörr tog 1 ½ timme idag.

Först hände en tragisk olycka som gjorde att tågtrafiken blev stående i över en timme. Därför valde jag att ta bussen hem. Jag missade en buss och tänkte mig ta nästa. Men det kom aldrig någon. Detta på grund av en trafikolycka som gjorde att trafiken stod still.

Nä, imorgon tar jag bilen!

0 comment

Klipp klipp

| Hemma

Så var det äntligen dags för sommarens hårklippning.

Jag har världens bästa frissa som är så upptagen att jag bokat tid hela året ut.

0 comment

Det ska jag aldrig göra igen

| Hemma

Jag lämnade min fina tomatplanta hemma medan jag åkte till landet under midsommarhelgen. Det skulle jag naturligtvis inte ha gjort. För även om jag vattnade på den ordentligt innan jag for blev det för många dagar utan tillsyn.

En uttorkad tomatplanta kan aldrig ta sig igen märkte jag så nu får den gå i soporna.

Så nästa gång jag köper en planta får den följa med mig vart jag än ska.

0 comment

Så trevligt som det går

| Hemma

Nu har jag varit hes och hostig i snart en vecka och det börjar bli tröttsamt. Men för att göra livet lite lättare har jag mest suttit på gröna balkongen och bland annat lyssnat på dagens radiopratare.

Ja, sämre kan man ju faktiskt ha det =)

 

0 comment

1 2 3 19