Oj vad det sög i mormorstarmen idag. Jag var helt tvungen att åka och hälsa på den lilla familjen och snosa med barnbarnet. Det hade hänt massor på den vecka jag inte hade kunnat träffa henne.
Vi hann att ta en rejäl promenad i det fina vädret tills minstingen börja protestera av att ligga ner. Så det var bara att ta fram bärselen och eftersom hon kan hålla sitt huvud satt hon och tittade på omgivningarna för första gången. Riktigt rosiga kinder hann hon också få lilla snupsan ❤
Inte helt osökt kom tankarna på hennes framtid. Hur kommer det se ut för henne och de flickor som föds idag. Kommer samhället vara jämlikt när hon blir vuxen? Kommer hon att kunna gå ofredad? Kommer det finnas jobb? Utbildning? Bostäder?
Inga lätta frågor men ack så viktiga!
