I söndags var jag på den andra konserten och förhoppningsvis den sista för den här terminen. Det var min kör, Skönstavikskören, som hade sin avslutningskonsert och jag hade tagit på mig att filma föreställningen.
Ett glatt gäng som sjöng riktigt bra.
Tog mig till andra sidan stadens förorter för att gå på konsert. Det var Vällingby Sång och Visa som underhöll oss. Det är första gången jag lyssnar på dem men vi har sjungit ihop för några år sedan. Dessutom har flera av medlemmarna varit med i Peacesingers när vi rest.
Fina Lena sjöng – Var blev ni av ljuva drömmar? – en låt jag sjöng för många år sedan men är lika aktuell än idag.
Det blev en fin och trevlig konsert och jag kom hem lagom till andra semifinalen började.
Nu har jag bokat in mig på ytterligare en konsert. Denna gång med Vällingby Sång och Visa.
Nu har jag bokat in mig på körens sista föreställning för denna termin. Det ska bli härligt att få lyssna på lite vårlåtar.
På förmiddagen åkte jag till Skönstavikskörens replokal där kören även har sitt notlager för att hjälpa till med att rensa bland alla noter kören har.
Jag har under många år varit ansvarig för nothanteringen men tröttnade när det var så svårt att få tillbaka de original kören köpt in.
Och sedan slutade jag i kören och då fick någon annan ta över.
Det blev många kassar med kopior som gick i soporna den här dagen.
Var på körövning under kvällen med Skönstavikskören. Tveksamt om jag kommer att fortsätta eftersom det där lilla suget att sjunga inte finns där.
Men, men…
Det var så roligt att träffa alla gamla körkompisar och kunna få prata över ”stämgränserna” denna kväll. Det hinner man nästan aldrig göra vid körövningarna.
Innan mingel med bubbel bjöds det på kallskuret.
Herrarna sjöng en visa om hur svårt det är att tänka rätt.
Sedan blev det sång i smågrupper efter ett givet tema.
Kvällen fortsatte med versläsande och allsång innan det var dags att bege sig hemåt. Och som tur hade jag bilen med mig.
Idag blev det en första kördag på många år. En dag jag känt mig lite ambivalent emot. För det har inte varit helt självklart att börja sjunga igen. För av flera olika anledningar valde jag att sluta i kören för några år sedan.
Men med ny körledare och utan en massa ansvar ska jag ge kören chansen under några veckor.
Tänk att jag ska börja sjunga igen. Det är med blandade känslor jag kommer att stå där på onsdagar och ta ton. För nu är det så många år sedan jag sjöng så jag känner mig riktigt ringrostig.
Om det ska blir kul? Det berättar jag senare!
Min gamla kör – Skönstavikskören – hade julkonsert igår. En traditionell sådan med en massa gamla godingar som låtval.
Så roligt att träffa gamla körkompisar men även en timmes trevlig avkoppling.
Skulle ha varit barnvakt till min minsta Prinsessa som gjort illa lillfingret. Men det blev inställt på grund av att Prinsen fått magsjuka. Och det ville de naturligtvis inte bjuda mig på.
Jag fick därför helt enkelt stanna hemma även om jag hunnit sätta mig i bilen för att köra en bit och sedan vända hemåt.
Tog mig till stan för att gå på den tredje föreläsningen om musikhistoria. Föreläsningen är både rolig och intressant. Vi fick bland annat veta att låten – House of the raising sun – som The Animals gjorde känd var en folksång från Appalacherna skriven på 1930-talet.
När föreläsningen var klar tog jag en promenad till Odenplan för att möta upp min sångarkompis M. Vi tog oss sedan till Adolf Fredrik för att öva inför fredagens konsert.
Vår duktige dirigent – Tony – som arbetar som musiklärare på skolan.
Det var med stor sorg att lämna den fina staden med alla vänliga människor och värmen som vi så gärna behöver.
Vi blev hämtade tidigt på hotellet för vidare färd mot flygplatsen.
Det var ett grått och trist Stockholm som mötte oss. Och när jag kom hem snubblade jag på resväskan och slog mig ordentligt. Men det är en annan historia…
Den här dagen hade vi inga konserter inbokade så dagen kunde vi göra vad vi ville.
Efter ha valt den sena frukosten tog E och jag oss till ett stort varuhus som låg lite utanför Madrid där det fanns butiker som bara finns utomlands och som vi bara var tvungna att besöka.
När vi gått runt några timmar blev vi hungriga och hittade en italiensk restaurang. Det var riktigt skönt att få vila benen en stund.
När vi var klara med våra inköp var vi tvungna att ta en stärkande vitaminboost innan vi tog bussen tillbaka till hotellet.
Ett glas Sangria är ju aldrig fel och dessutom tillsammans med de godaste oliver jag ätit.
På kvällen träffades alla på intilliggande restaurang och åt middag. Det märktes tydligt att det varit stängt så länge för personalen var på superhumör och skämtade om det mesta. Och på spanska naturligtvis.
Det blev naturligtvis tapas till middag tillsammans med sangria och vin.
Kvällen avslutades ganska tidigt eftersom vi var trötta efter dagen.
Den här dagen valde vi att ta en promenad i den fina parken Retiro. Den var stor som attan och vi promenerade bara en bråkdel. Den ingav samma lugn som jag får när jag promenerar på Skogskyrkogården. Men här saknades gravarna.
Vi tog en fika innan vi gick tillbaka mot centrum och hittade senare ett ställe där vi kunde ta varsin öl som var så god i värmen.
Hittade en butik som sålde den här fina väskan som för mig sa så mycket och var så fin. Inger Nilsson representerad som en rebelgirlbild som Pippi. Jag tror att Astrid hade blivit stolt.
Vi tog oss till kyrkan på eftermiddagen för körövning tillsammans med kören Voz Kreativa.
Den här kvällen vann Real Madrid i fotboll och jag kan lova att det hördes hela natten. Men roligt med glada människor.
Vaknade till en fantastisk morgon där solen stod högt på himlen. Åkte upp till hotellets takvåning för att äta frukost.
Sedan satte vi oss på en buss för att se det bästa av Madrid. Vi stannade först till vid det stora palatset med sina 3000 rum.
Sedan gick vi runt i parken och njöt av stillheten och värmen.
Vacker utsikt över Madrid.
En mor och hennes dotter.
Maestro ställde vi vid Magnoliaträdet.
Väldigt speciellt mönster på lönnstammarna.
Vi hann med en lunch innan vi fortsatte till Skandinaviska skolan för att hålla konsert för eleverna.
Den här publiken var nog den bästa jag sjungit för någonsin. Ett gäng härliga ungar som sjöng med och applåderade med hjärtat.
När vi kom tillbaka till hotellet var det bara att hitta ett ställe att äta på och det fann vi hålet i väggen. Där beställde jag en Paella som var ljuvligt god.
Jobbade fram till lunch och satte mig på tunnelbanan för att åka till Arlanda. Där möttes gänget från Peacesingers som skulle åka tillsammans.
Vi hade tur att vi åkte från en annan terminal än den stora så vi behövde inte stå i kö längre än vanligt.
Planet var försenat vilket gjorde att de inte hade fyllt på med mat tillräckligt till alla passagerare. Så vi som satt långt bak i planet blev utan mat.
När vi äntligen installerat oss på rummet var det bara att ta oss till närmsta restaurang eftersom vi var så hungriga. Vi behövde bara gå runt hörnet innan vi hittade en bra restaurang.
Vi åt en gudomligt god pasta med skaldjur i en supergod sås. Och till det valde vi ett gott vitt vin.
Sedan var det bara att börja packa upp våra resväskor eftersom vi inte hunnit det innan.
Den här låten kommer Peacesingers att framföra i Madrid. Jag hoppas den kommer att gillas för den är riktigt fin i körversion.
Ikväll var jag på den sista körövningen inför resan med Peacesingers till Madrid. Det ska bli så roligt att åka utomlands igen efter så många år. Och framförallt att få komma till värmen.
Här är det full koncentration på Åh, vilken härlig dag!
Igår var ju jag och min stora Prinsessa på min Skönstavikskörens vårkonsert i lada på Farsta gård.
Det var så härligt att lyssna på fina vårvisor, både nya och gamla och sådana jag sjungit förut.
Jag tror de hade byggt om lokalen för det lät mycket bra mot tidigare gånger jag varit där och lyssnat.
Ytterligare en rolig körövning med Peacesingers även om jag tyckte att det gick uruselt för mig idag. Men det ska väl gå dåligt för att det ska gå bra kan jag tänka mig.
Vi har fixat fina pärmar som kommer att representerar kören.
Så hade kören övning inför Madridresan och jag hade ansvaret för att släppa in alla. Vi övade och övade på massor av sånger. Det är mycket som inte riktigt sitter men träning ger färdighet så jag får fortsätta att öva hemma. Och jag vet att jag kommer göra bra ifrån mig eftersom jag är så seriös.
Idag var jag på den första körövningen inför resan till Madrid i maj. Kände mig lite ringrostig efter så långt uppehåll på min sång.
Det var riktigt roligt att få träffa alla körkamrater igen efter så lång tid.
Marika vår reseledare
I maj ska jag åka till Madrid med Peacesingers. En resa som varit uppskjuten i två år men som äntligen ska bli av.
Satt och körövade trots det fina vädret men kände ändå att jag hade behov av det. Vi kommer att sjunga svenska låtar och en av dem är den fina – Öppna din himmel – av Ted och Kenneth Gärdestad.
När jag var barn köpte mina föräldrar ett piano. Eller det var kanske min mamma som mest drev inköpet. Hon ville så gärna lära sig spela men det gick väl sådär så det hamnade på oss barn att lära oss.
Jag fick den äran att börja i musikskola och började spela piano. Och det var obligatoriskt att lära sig spela blockflöjt innan man valde instrument vilket man idag helt övergivit eftersom just blockflöjt är ett svårt instrument.
I den här vevan flyttade familjen till nytt boende och jag fick fortfarande spela piano men med en ny lärare. Jag minns henne som mycket sträng, körandes i en grön DAF och så hade hon långa fingrar med orange nagellack.
Det tråkiga med den tidens musikskola var att det inte fanns möjlighet till eget utrymme utan man fick spela det som lärarna kunde och i det här fallet klassisk musik.
Jag lärde mig därför att spela efter noter men det som den glädjen tog bort var spontaniteten. Att få lära sig ackord fanns inte på den här tiden. Och det har jag aldrig kunnat ta igen senare i livet.
Att idag försöka lära mig spela ett instrument är lika med noll. Den musikaliteten har jag inte i mig. Och kanske aldrig haft.
Det jag däremot är säker på är säkerheten i min sång. Jag är duktig på att hitta rätt toner utan att för den sakens skull vara en duktig sångerska. Där vill jag definitivt inte sticka ut. Men jag har under alla år som körsångerska varit duktig i min stämma där många har lutat sig mot mig.
Att jag är saknad i körsången är det många som säger och jag måste få buga mig ödmjukt inför det.
Nu har jag sjungit på en julkonsert och lyssnat på två. Det som är tradition är att både sjunga och lyssna på de traditionella sångerna som vi alltid hör vid jultid.
Men de kan bli lätt tråkiga efter att ha hört dem år efter år.
För några år sedan när jag sjöng i kör och dessutom var med och valde ut körens repertoar valde jag och Jerry, vår körledare, ut en lite annan repertoar med lite annorlunda låtar. Bland annat denna – Ett nyfött barn – av Bob Chilcot.
Och så blev det lite balsam för själen även denna söndag. Den andra julkonserten för i år.
Det var Vantörs kyrka som bjöd in till konsert och de som bjöd på skönsång var kyrkans kvinnokör, Vox Nova. Så himla duktiga. Som solist och harpaspelare sjöng Margareta Bengtsson som en gång i tiden var med och startade The Real Group.
Nu är jag fulltankad med julmusik i körtappning för i år.
Det blev som balsam för själen efter dagens konsert med Tyresökören. Och att jag fick träffa min vän Anna. Hon som jag inte sett på länge.
Nu är det bara en vecka kvar innan jag ska på nästa konsert.
I veckan kom biljetterna till årets första julkonsert. Den som jag ska se tillsammans med några vänner.
Dagen avslutades med en adventskonsert i Norrmalmskyrkan som var nästintill fullsatt. Men jag tror mest att det berodde på anhöriga till de barn som var med att sjunga.
Det var så befriande att få sjunga Bereden väg för Herran, Nu tändas tusen juleljus och Jul, jul strålande jul som jag sjungit så många gånger tidigare. De blir bara vackrare med tiden tycker jag.
Den här lite gråmulna eftermiddagen åkte jag in till stan och närmare bestämt till Adolf Fredriks musikskola för att ha körövning med Stockholms körförbund. Så roligt det var att få sjunga igen även om jag var lite ringrostig. Och det var så skönt att jag sjungit nästan alla låtar utom en tidigare.
Det var så trevlig att få gå på konsert så här på eftermiddagen. Det var min tidigare kör som sjöng en massa ABBA-låtar i en trevlig blandning.
Det var både klassisk körsång…
… och lite skojsång.
Per-Erik, Ulla och Olle visade sina instrumentala begåvningar.
Och inte minst solosång av en fantastisk körledare.
Under de år jag sjöng i kör har jag sjungit så mycket vackert. Den ena melodin vackrare än den andra. En av de låtarna är – A Gaelic blessing – av John Rutter. Men det var då och idag får jag nöja mig med att lyssna på den vackra melodin istället.
För flera år sedan när man fortfarande kunde resa åkte jag med Peacesingers till Ungern på en körresa.
Avslutningssången för de gemensamma körerna blev Esti dal eller Evening song av Zoltán Kodály som är hans mest berömda verk. Den skrev han 1938.
Åh som jag är stolt att få ha sjungit denna vackra sång. Jag står någonstans till vänster om dirigenten.
Skönstavikskörens sommarhälsning.
En fin sångarhälsning från Skönstavikskören.
Skönstavikskören söker män!
Som jag skrev igår skulle jag filma min fina kör när de hade pop-upföreställningar i Farsta centrum i onsdags.
Flera spontanföreställningar som resulterade i både hurrarop och busvisslingar.
För det lät riktigt bra 🥰
I söndags var jag på en riktig rolig och fartfylld konsert som anordnades av Stockholms gaykör. De tog oss med på en resa genom världens alla hörn. Vi reste med tåg och två konduktörer guidade oss under resan.
Med massor av musik och oväntade vändningar blev det en riktigt bra konsert ❤
I maj ska Peacesingers åka till Madrid på vår nionde körresa. Kören som gillar att resa och sjunga på utlandsresor. Vi är ett gäng som följts åt under årens lopp och har så roligt på våra resor.
Vi anlitar en resebyrå som hjälper till med allt praktiskt runt resan.
Men när vi kommer till vad vi ska sjunga har jag och vår körledare fått mandat att ta fram noter. Så idag träffades vi för att hitta ett bra program som vi kan framföra. Och vi lyckades bra.
Nu ska det bara slipas till lite mer innan vi kan presentera noterna.
Vaknade till en gråtrist morgon men vilken tur att jag hade bokat in mig att gå på konsert på eftermiddagen.
Åkte först och hämtade väninnan M innan vi tog oss vidare till Tyresö där konserten skulle hållas.
Det var Tyresökören som presenterade föreställningen – Från Bach till Tango – med min gamla körledare Jerry Adbo och en fantastisk solist.
Jerry med kören
Jerry och solisten Therese Badman Stenius
Peacesingers skapades den här dagen för 12 år sedan.
Då sjöng man för första gången i Klara kyrka. Jag kom med året därefter och varit trogen alla år. Det roligaste med kören är alla resor vi ordnar. Och den har vuxit så det knakar. Alla som kan sjunga och kan läsa noter någotsånär får vara med.
Av flera olika anledningar så valde jag att hoppa denna konsert. Men jag tog på mig rollen att filma föreställningen istället. Och det var lika uppskattat.
Kören blir bara bättre och bättre och det tror jag mest beror på att vi fått en ny körledare. Tobias som utbildar sig till operasångare leder oss med en ny pedagogik så vi slipper sjunga skalor som vi gjort i alla år. Så mycket roligare och inte så slitigt för rösten.
Men för att återgå till själva föreställningen var det så roligt att få uppleva en glad och medryckande publik. Och att kören hade roligt syntes tydligt.
Imorgon väntar en ny arbetsvecka med nya utmaningar. Precis som det ska vara.
I annonssamarbete med Åhléns
Nu börjar butikerna rusta för julen precis som man gör vid den här tiden varje år. Jag är faktiskt lite sugen på att köpa en ny julstjärna som är lite större än dem jag har.
Kanske någon av de här?
Nr 1 här | Nr 2 här | Nr 3 här
I helgen har Åhléns.se rabatt på upp till 25% på hem och inredning på deras egna varor. Använd webbkoden OKT19
Nu ska jag snart bege mig hemifrån för att filma och fota till körens konsert i Farsta. Jag lägger upp bilder imorgon.
Tjingeling
Visst är det så!
En av låtarna vi övade ikväll.
Jag har ju sjungit i kör i många år och tyckt att det varit så så roligt. Det är få gånger jag valt bort min sång under dessa år.
Men så hände något som gjorde att det inte blev kul längre. Så därför valde jag bort körsången en period.
Men nu är jag tillbaka och börjar känna glädje i sången igen. För hur än allt är så mår man så bra av att sjunga. Det skulle alla göra.
Den sociala närvaron är minst lika viktig. Så fika måste man göra när man sjunger i kör.
Tänk att kören har begåvats med en så duktig körledare. Han har skapat en film för att förklara hur noter hänger samman.
Vilken klippa!
