Tankar i vardagen

Det är bara mys.

I helgen hade vid fest på landet. Vi brukar kalla den höstfest men eftersom det fortfarande är sommer så blir namnet lite missvisande. Så då skapade vi ett tema – hattfest – istället där alla fritt fick tolka vad en hatt är.

Det var ett trevligt gäng som hängde och åt egengjord mat och sjöng snapsvisor och spelade quiz.

Glasskålen som vi inte hade någon användning för och som jag kom på att den kunde användas till humlorna har numera blivit en vattenskål till katterna.

Ja, ja de får väl helt enkelt dela på härligheten.

Det finns alltid tid att ha det mysigt med familjen. Så även idag när vi kunde sitta utomhus och både äta middag och senare under infravärmaren.

Den här lite gråmulna dagen ägnade familjen till att göra utflykt. Vi besökte Solby gård utanför Eskilstuna för en fika.

Vi blev rejält mätta och solen hade börjat titta fram när vi tog oss hemåt igen.

På eftermiddagen kom min svåger och barnens kusin på besök. Vi bor ju grannar på landet men åldern har tagit ut sin rätt. Numera tar han sig inte ut själv eftersom han inte kör bil längre.

Vi kunde sitta ute och fika och prata en stund innan de gick ner till sig.

Nästa år fyller han hela 90 år!

Det här stora glasfatet fick min dotter i födelsedagspresent för flera år sedan. Det är jättevackert men helt omöjligt att använda. Därför har det förvarats i ett skåp tills jag kom på att vi kunde ha det som vattenfat till humlorna.

Så med lite sten och glaskulor blev det klart.

Vad gör man när det är så pass kallt ute att det inte går att äta middag utomhus? Då får man lov att sitta inomhus men ändå göra lite fint.

Då får man tända ljus och ta fram ljusgirlangen så det blir lite mys.

De här vackra molnen kunde ses på eftermiddagshimlen idag. Jag har ingen aning om vad de kallas och om det förebådar oväder. Men det kom inget resten av dagen.

Den här lite halvtråkiga dag gjorde familjen sushi till middag. Barnen tyckte det var jätteroligt att få garnerad och rulla. Gott blev det.

Om man sätter några solcellslalmpor i två blomkrukor kan det bli så här fint.

Jag gillar sås. Har alltid gjort. Men det är inte alltid så nyttigt så det är tur att det inte blir så ofta.

En sås jag gjort i mååååånga år, långt innan den blev poppos här uppe i Norden är, Aioli. Från början med det klassiska receptet men på senare år med hela ägget.

Nu har barnbarnen blivit så stora att de börjar gilla såsen så häromdagen gjorde jag en stor sats så det skulle räcka till alla.

Hon behöver inga ord den här lilla älsklingen.