Mumin

Jag roade mig med att göra ett Muminquiz och den figur jag var mest lik var Snusmumriken. 

Du bryr dig inte så mycket om värdsliga ägodelar – om du hittar något vackert, skriver du hellre en dikt om det än lägger beslag på det.

Du anses vara en riktigt vän och andra beundrar visdomen som du har. Du blir lite ängslig om det blir för mycket runt omkring dig och då vill du ha lugn och ro.

Snusmumriken

Javisst, det kanske stämmer?

Fidelio

Igår var jag och såg operaföreställningen – Fidelio – tillsammans med systeryster och svåger. En ganska lättsam föreställning med tragiskt innehåll. Samt musik jag aldrig hört förut.

Beethovens enda opera från 1814 utspelar sig i ett statsfängelse i Sevilla på 1600-talet:

I ett försök att rädda sin make Florestan, som sitter i fängelset, har Leonore klätt ut sig till man, Fidelio, och sökt arbete på fängelset. Fängelsedirektörens dotter Marcelline blir förälskad i Fidelio men uppvaktas samtidigt av fängelsets portvakt Jacquino.

Här finns även den ondskefulle guvernören Don Pizarro, fångvaktaren Rocco samt kungens sändebud, Don Fernando, vars budskap är att rättvisa skall gälla och ingen skall dömas utan rättegång.

Det blev ett bra slut för ovanlighetens skull.

The Father

Nu har jag sett klart filmen – The father – på SVT play med Anthony Hopkins och Olivia Colman i huvudrollerna. Två riktigt bra skådespelare. 

Ett drama om den åldrande Anthony som börjar närma sig 80. Själv tycker han att han har det bra i sin bekväma våning och vägrar ta emot den hjälp som dottern Anne försöker ordna åt honom. Samtidigt märker Anne, med stigande sorg och vanmakt, hur hennes pappa långsamt försvinner i sin egen värld av minnen och föreställningar.

🎬🎬🎬🎬🎬

En ganska lunkig och sorglig film som många som har åldrande föräldrar kan känna igen sig i.

Fem en fredag – vecka 11

Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Steg för steg

När följde du senast ett recept?
När jag gjorde den goda linssoppan.

När fick du senast ge en vägbeskrivning?
När jag var till Norrköping för några veckor sedan och satt med GPS.

När följde du senast instruktioner för att bygga ihop något?
Det kommer jag inte ihåg.

När fyllde du senast i ett formulär?
Det måste vara när jag satt som sekreterare för föreningen.

Vilket spel har de mest komplicerade reglerna?
Alla spel med mina barnbarn som försöker förklara spelreglerna. Det kan bli lite hipp som happ. 

 

Vargasommar

Det var nog i sista sekunden jag tittade klart på serien – Vargasommar – med samma namn som boken skriven av Hans Rosfeldt. Det är endast några dagar kvar att se den på SVT play.

När mänskliga kvarlevor hittas i en död varg dras polisen Hannah Wester in i en kedja av märkliga händelser. Ett udda par kommer över ett par väskor med värdefullt innehåll, samtidigt som en mystisk person påbörjar en resa mot Haparanda.

🎬🎬🎬🎬🎬

Serien var spännande, otäck, gripande, berörande, välspelad och väldigt bra!

Vårkänslor

Träffade på den här lilla rackaren på min promenad som bjöd på hyfsat varmt och soligt väder. Nu känns det som våren är på väg. Men såklart kommer det bli bakslag som alltid men framförallt har ljuset kommit tillbaka. Det får mig att spritta i kroppen.

Sommarboken och en fika

Häromdagen var jag på bio och såg – Sommarboken – en mycket trevlig och lugn film om ett barnbarns relation till sin farmor och till sin pappa som blivit änkling. Och musiken var helt ljuvlig.

Men innan filmen var jag och mitt sällskap och fikade på Gunnarssons konditori.

Sommarboken är baserad på Tove Janssons älskade verk/roman, skildrar på ett magiskt och livsbejakande sätt Sophias sommar med sin farmor på en liten ö i Finska viken.

Biosalongen var nog den vackraste jag besökt

🎬🎬🎬🎬🎬

Fem en fredag – vecka 10

Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – 90-talet

Hur upplevde du 90-talet?
Barn, hus och landställe.

Vad gjorde du på 90-talet?
Tog hand om mina döttrar.

Vilken trend minns du bäst?
Inget speciellt.

Vad för musik lyssnade du på?
Pop- och körmusik.

Vad var bättre då jämfört med nu?
Jag kan inte komma på något just nu.

Nu är det längesedan

Tänk att jag varit ledig i snart tre år… eller ledig och ledig… jag sade upp mig från jobbet och levde på lite besparingar under ett år innan jag tog ut pension.

Men jag har fortfarande kontakt med en av mina arbetskamrater. Och jag är glad över att jag lämnade när jag gjorde. För det är inget roligt längre enligt henne och tyvärr har hon några år kvar att arbeta. 

Promenad och semmeldagen

Tog en välbehövlig promenad på förmiddagen. Det var skönt trots att det blåste en del men det gjorde inte så mycket eftersom jag hade satt på mig bra kläder,

Vy från skateparken mot huset jag bor i

Sedan var jag tvungen att gå förbi affären för att handla middagsmat och det var uppbullat med semlor eftersom det var semmeldagen idag.

Och nej, ingen fick följa med mig hem.

Under the banner of heaven

Polisinspektör Jeb Pyre utreder ett brutalt mord på en ung kvinna och hennes barn i en religiös småstad i Utah. Utredningen avslöjar mörka hemligheter och komplexa relationer inom det lokala samfundet, vilket sätter Jebs egen tro på prov.

🎬🎬🎬🎬

En lite udda serie som började med bön. Sedan ett mord. 

Hemmabio

Om man har ett lånekort till ett bibliotek utanför Stockholm finns en fantastisk möjlighet att låna filmer gratis genom streaming. Jag skaffade ett lånekort i Nacka och fick då möjlighet att titta på hyfsat nya filmer. Igår satt jag och tittade på – The Substance – en ganska märklig film som jag inte visste så mycket om mer än att Demi Moore var nominerad som bästa kvinnliga skådespelare på Oscarsgalan.

Den före detta filmstjärnan Elisabeth Sparkle blir avskedad från sitt fitness-TV-program. Hon lockas av en mystisk drog: The Substance, som temporärt förvandlar henne till den unga och vackra Sue. Den enda regeln: en vecka i varje kropp.

 

🎬🎬🎬🎬

Min reflexion är att det är inte lätt att vara vacker!

Fem en fredag – vecka 9

Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Röjar-göra

Vilken syssla föredrar du framför andra?
Att bädda rent i sängen.

Vilken drar du dig för att göra?
Rensa avloppet. Men det har jag inte behövt göra så ofta.

Har du någon städrutin?
Inte vad jag kan komma på.

Var har du minst ordning någonstans?
Jag har nog ordning överallt numera. 

Vad glömmer du att städa?
Det ska väl vara där min robotdammsugare inte kommer åt.

Nya Stockholm

I torsdags var jag på en visning av – Nya Stockholm – som visades på Stadsmuseet. Den handlade om tiden från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet när Stockholm växte och massor av människor flyttade in.

Vem minns inte den här skylten? 

Stockholms första parklek startades i Vasaparken på Norrmalm 1916 av tidningen Svenska Dagbladet. Redan första dagen kom över 100 barn. När föräldrarna arbetade lekte annars många barn utan tillsyn på gator och gårdar. Med bidrag från sina läsare utökade tidningen verksamheten till fler parker.

1936 startades kommunala verksamheter i Observatorielunden och Björns trädgård. Snart fanns parkleksblomman i många parker. Den signalerade att det fanns personal och parkleksaker att låna. Som mest fanns det 200 bemannade parklekar i Stockholm 1980.

Utställningen är mycket sevärd.

 

Katten Wira

Häromdagen fick jag äran (som vanligt) att hämta min minsta Prinsessa från förskolan. Jag fick även träffa den här godingen som dagen till ära sluppit tratten hon burit de sista gånger jag träffat henne.

Älskade Wira med den fina pälsen.

Fem en fredag – vecka 8

Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Hipp hurra

Vilken typ av tårta är din absoluta favorit på födelsedagen?
Jag är ingen tårtmänniska men den tårta jag föredrar är apelsinmoussetårta som jag åt för många år sedan. Den fanns endast att köpa på Konsum på Sveavägen i Stockholm. Sedan dess finns den inte att köpa längre.

Hur planerar du att fira din nästa födelsedag?
I år fyller jag på en söndag så dagen kommer inte att firas. Däremot dagen innan kanske.

Hur känner du inför att fylla år och bli äldre?
Jag är väldigt likgiltig för födelsedagar numera för de betyder inget. Att bli gammal är inget att fira.

Vad har du på din önskelista?
Absolut ingenting mer än att få träffa min familj.

Har du någon tradition på födelsedagar?
Att gratta födelsedagsbarnet med sång på morgonen.

Status 12

Thomas ser hur två av kollegorna sliter upp mannen från marken. ”Håll fast honom”, väser Mårtensson. Sedan kommer det första slaget. Thomas kan inte tro sina ögon.

När Thomas Hallgren börjar sin första dag på Norrmalms polisstation är han nervös. Han vill så gärna göra sin far stolt – mannen som var en otroligt uppskattad polis. Under utbildningen var Thomas kursettan, killen som gjorde alla rätt, men kommer det att räcka? Redan under de första dagarna inser han att det han fått lära sig under kontrollerade former inte går att tillämpa i verkligheten. Han känner alltmer sympati för de kollegor som rör sig i gråzonen, de får trots allt saker och ting gjorda. Så händer det som förändrar allt: Thomas grupp skickas till Zinkensdamm för att stoppa ett huliganbråk som urartat. I tumultet som följer blir flera poliser nedslagna och allt slutar med att Thomas närmaste chef misshandlar en av de misstänkta huliganerna. Vad de inte vet är att någon filmar dem. Dagen därpå visas filmen i flera nyhetsinslag på tv. En internutredning dras igång och Thomas undrar snart om han kommer att klara av sitt första år som polis. Och är det värt det? De tvivel han bär på blir ännu starkare när han får höra att pappan som han alltid sett upp till gjort flera våldsamma ingripanden som polis. Vill han verkligen bli som sin far?

☆☆

Boken var ingen höjdare. Den var skriven i dialogform vilket jag inte gillar. Språket var både naivt och simpelt och det fanns inget direkt driv i berättelsen. Så tyvärr blir inte betyget bättre.

Dag 2 i Norrköping och ett körevent

Efter en god hotellfrukost tog vi oss en promenad till Värmekyrkan för att börja träna inför eftermiddagens inspelning av låten – Förlåt – från musikalen ”Handbok för Superhjältar”.

Vi var 700 sångare i alla åldrar som samlades i den stora lokalen och alla var så taggade.

Ett gäng altar

Och sopraner

För att göra inspelningen riktigt bra fick alla sätta på sig hörlurar där vi hörde musiken utan att den hördes i lokalen. Sedan startade inspelningen.

Joyvoices körledare

Hanna Rydman

Vilken underbar tjej som ledde hela kören utan att gå in och peta för mycket. Hon hade så mycket energi som hon förmedlade och som fick alla att slappna av.

Cecilia Mörnhed, en av kompositörerna till låten, kom och lyssnade. Hon sade att detta var det mäktigast hon lyssnat på och grät en skvätt. 

Vi var rätt möra när vi kom tillbaka till hotellet. Så det blev en snabb middag innan vi landade i sängen med ett stort leende på läpparna.

Resan till Norrköping

Blev hämtad av stora E lite över elva för att ta oss till Norrköping. Vi hann att äta lunch på en tråkig vägkrog innan vi kom fram till hotellet några timmar senare. Eftersom vi var tidiga så gick vi runt på stan några timmar.

Det var så många år sedan jag var i Norrköping så jag har inga minnen från staden.

Vi tog oss först till Värmekyrkan där vi skulle sjunga inför morgondagen.

Värmekyrkan

Sedan blev det en promenad genom Kärleksparken.

Motalaån

Sedan gick vi förbi industrihuset som bara är en måste att fota när man är i Norrköping.

Vi avslutade stadspromenaden med en fika.

Sedan tog vi oss till hotellet för att checka in.

 

Fem en fredag – vecka 7

Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Välmående

När var du senast sjuk?
I somras när jag fick hosta som tog flera veckor att bli av med.

Vad har du alltid hemma när du är sjuk?
Huvudvärkstabletter och vatten.

Tror du man kan boosta sitt immunförsvar?
Nej det tror jag inte på.

På vilket sätt får du bäst återhämtning?
Genom att vila.

Finns det någon huskur som faktiskt fungerar?
Det ska väl vara att sova mycket för det läker.

Black snow – säsong 2

21-åriga Zoe Jacobs försvann från sin födelsedagsfest för över 20 år sedan. En del är övertygade om att hon rymde, andra tror att hon blivit mördad. När Zoes ryggsäck plötsligt dyker upp kallas James Cormack in för att återuppta fallet.

🎬🎬🎬🎬🎬

Den här säsongen är snäppet bättre än säsong 1. Serien har två parallella berättelser där huvudpersonen, James Cormack, söker sin bror han inte träffat på många år samtidigt som han utreder ett försvinnande som skett 20 år tidigare. Spänningen stiger för varje avsnitt och alla inblandade är potentiella förövare. Slutet av serien blir en vändning man inte kunnat föreställa sig.

Jag rekommenderar verkligen serien som är mycket sevärd.

Hallwylska palatset

I torsdags var jag på besök på Hallwylska palatset som ligger på Hamngatan i Stockholm. Ett museum jag velat besöka under många år men som inte blivit av tidigare.

Det byggdes som familjehem av paret Wahlter och Wilhelmina von Hallwyl i slutet av 1800-talet. 

Att Wilhelmina hade ett stort samlarintresse visade sig i alla sparade samlingar som paret efterskänkte till förmån att vi idag har en inblick hur det såg ut i början på 1900-talet. 

Hon katalogiserade alla föremål i huset. Även sin makes skäggtofs som fick ett arkivnummer och skrevs in i en katalog.

Även alla gåvor familjen fick under årens lopp sparades och katalogiserades

Vinkällarens flaskor var tomma men gav ändå inblick av vad de drack

Att de var snorrika går inte att ta miste om. Men idag kan vi kanske ha åsikter om varifrån pengarna kom ifrån. Wilhelminas pappa ägde massor av skog i Norrland och hur han kom åt den är något som kanske kan diskuteras. 

En vacker flygel stod i ett av samlingsrummen

Men det var roligt att gå runt i muséet med guidad visning.

Att vara svart och ytlig

  • En affärsman som leker politiker och skakar om hela världsordningen
  • Skjutningar av oskyldiga människor
  • Bombningar som påverkar inte bara de som bor i fastigheterna utan även ett helt samhälle
  • Dödsskjutning på en skola i Örebro

Och nyhetsflödet bara strömmar dagarna i ända. Jag har min bestämda åsikt vad som kan ha hänt men tänker hålla dem för mig själv. 

Så därför tillbringades eftermiddagen och kvällen att se igen de flesta avsnitt av – Farmen. Så otroligt ytligt men det är vad jag orkar se just nu.

Mamele

Natten när Simone ensam firar sin sextioårsdag kommer hennes döda mamma på objudet besök. Och hon har ett och annat att säga … Med avstamp i flykten över sundet 1943 till dottern Nikos behov av kärlek idag skildras ett mor- och dotterdrama som spänner över tre generationer. Se denna drabbande historia med hög igenkänning för dig som har en mor – en mamele.

Jag hade lite svårt att förstå kopplingen mellan mor- och dotterförhållandet och delen som handlade om den judiska flykt till Sverige. 

 

Fem en fredag – vecka 5

Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Hektiskt

Hur brukar du göra för att hinna med allt du måste göra på en dag?
Skriva listor och pricka av.

Vad gör du när du känner dig överväldigad av allt som behöver göras?
Uppgivenhet.

Hur får du tid för dig själv när det känns som att du aldrig hinner med?
Numera har jag alltid tid för mig själv.

Har du någon favoritmetod för att organisera dina uppgifter och planer?
Skriva listor för att komma ihåg.

Vad är ditt bästa knep för att varva ner efter en hektisk dag?
Sätta på mig myskläder och krypa upp i soffan.

Ett oväntat möte

Förra sommaren träffade jag på en nyinflyttad granne i hissen och vi började prata. Det visade sig att vi hade haft samma arbetsgivare under alla de år vi jobbat.

Vi har aldrig jobbat ihop men ändå haft med varandra att göra och det var därför vi kände igen varandra via våra namn.

Så idag bjöd jag in henne till mig och bjöd på räksmörgås och ett glas vin.

Jag tror vi satt i nästa fem timmar och bara pratade och det var så trevligt.

Döda kvinnor förlåter inte

Fyra kvinnor ur olika samhällsklasser bor alla i samma fastighet på Södermalm. De förs samman av ett fruktansvärt dödsfall på den gemensamma gården, under den kylslagna nyårsnatten mellan 1895 och 1896. Det står snart klart att den avlidna kvinnan försökt genomföra en illegal fosterfördrivning.

☆☆☆☆☆

En mycket bra bok som beskriver hur kvinnor hade det i slutet av 1800-talet. Att den har ett deckartema den bara mer intressant att läsa. Och som vanligt med Katarinas böcker så är den välskriven.