För att göra ett bra avslut på sommaren kommer jag och mina största prinsessor åka till Kolmården. Det var många år sedan jag besökte djurparken och det ska bli så kul.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Vi kommer att ta med matsäck och jag kommer nog att smyga med en liten duk. Tycker det blir lite trevligare så (hehe).
Kevin Jonsson möter 16-åringarna Nova och Mercy när han utreder ett fall av sexhandel på nätet, där en person kallad Dockmästaren använt sig av falska identiteter för att tvinga till sig bilder och filmer på unga flickor. Strax därefter rymmer flickorna från HVB-hemmet där de bor och i jakten på dem börjar Kevins värld rasa samman.
✰✰✰✰✰
Så kom den lilla familjen och hämtade upp mig för vidare färd till Saltarö och till min syster. Hon tog över våra föräldrars landställe för flera år sedan och jag är så glad att det finns kvar inom familjen.
Malvan finns kvar efter mamma och har vuxit sig frodigt.
Lagom till vi anlände satte de på grillen och det bjöds på korv med bröd. Vi satt länge och pratade. Det kom ett rejält regnoväder och när det dragit förbi åkte vi hem.
Idag firade vi den minsta Prinsessan som fyllde år igår. Det bjöds på tårta, kakor och frukt.
Familjen hade fått igång sitt bubbelbad till alla barns glädje. Så där badades det flitigt.
Tänk att min minsta Prinsessa fyller 2 år idag. Tänk så tiden gått fort… En glad charmör som får alla att skratta. Hon är så lik sin mamma. Både till utseendet och sättet.
Så grattis älskade unge ❤️
När det är varmt kan jag tycka det är riktigt gott med en öl. Men annars är jag ingen stor fan.
Men just idag när det värmde i solen festade jag till.
Under fyra generationer hinner mycket att ske, särskilt under så händelserika århundraden som 1800- och 1900-talen. Genom kvinnorna Christina, Emilia, Olga och Sigrid går en 150 år lång tråd av historia. Det är en epok som präglas av järnvägsbygge, industrialisering och två världskrig, men också av hårda tider hemma i Sverige. De fyra kvinnorna är knutna till varandra genom blodsband och genom deras ådror verkar en envishet och vilja av stål att flyta, och tidvis verkar detta vara det enda som kan hålla familjen från fördärv.
✰✰
Efter ha besökt Sparreholm på morgonen tog jag och lilla familjen oss till Malmköping för att åka spårvagn.
Först var vi tvungna att lösa biljett.
Sedan var det bara att ställa sig på perrongen och invänta nästa spårvagn.
Vagnen vi åkte i hade från början gått i Stockholm. Vagnen levererades 1907. 1989 användes den vid inspelningen av långfilmen 1939.
Vi åkte förbi Hosjön.
Och kom fram till vändplatsen Hosjö. Där utanför går väg 55 som jag åkt på såååå många gånger. Det var roligt att se från andra sidan.
Hållplatsen vid Håsjö där man också kan kliva på.
Vi gick även in i vagnparken och såg bland annat denna fina trävagn.
Det visade sig att den gått på Lidingö en gång i tiden.
Kapten Isac.
När vi tittat oss mätta på spårvagnar åkte vi vidare till Grinda glass.
En bägare med god glass intog vi innan det var dags att åka hem igen.
Nu har jag sett klart på Jorden runt på 80 dagar. En bra serie med mycket aktion på åtta avsnitt. Alldeles lagom för mig och ingen uppföljning. Den finns att se på SVT play fram till september.
Äventyraren Phileas Fogg hoppas på att resa runt jorden och hem igen på 80 dagar. Med sig har han sin betjänt Jean Passepartout och journalisten Abigail Fix. En spännande serie efter Jules Vernes berömda bok.
Mabel i en fin nyskriven låt.
Alicia Bjelke är en ung kvinna med ett ansikte så vanställt att folk ryggar tillbaka när de ser henne. Hon är kodgeniet bakom ett banbrytande dejtingföretag som hon startat med systern Stella, men det är bara vackra Stella som syns i strålkastarljuset. Tills hon en dag hittas död. Alicias liv ställs på ända och hon förstår att hon är mördarens nästa offer.
Fallet tilldelas den före detta FBI-agenten John Adderley, som vistas i Karlstad under en ny identitet. John jagas av skuggor från sitt tidigare liv och ser sig tvungen att lämna Sverige för att överleva. Men spelplanen förändras. Istället för att fortsätta fly tvingas han en gång för alla att göra upp med sitt förflutna – och då visar sig mordutredningen erbjuda en oväntad möjlighet.
Sitter på gröna balkongen och dricker kaffe, läser och löser korsord tillsammans till Arvo Pärt. Jag kan inte ha det bättre.
Köpte med mig lite kaffebröd och besökte lilla familjen i deras köksrenovering. Hela köket var utrivet och taket var reglat. Sedan skulle de flytta avloppet innan de kunde börja montera de nya skåpen.
Det kommer att bli jättefint när det är klart.
E är så duktig på blommor och hon lyckades att få till den här fina Hortensian.
Idag fick jag den äran att vara barnvakt till min minsta Prinsessa. Hennes föräldrar håller på att byta kök och behövde lite egentid för att riva ut och kasta det gamla.
Det var så mysigt att få umgås med den lilla. Vi åt lunch, fiskbullar, som jag hade i skåpet. Men det var ingen höjdare tyckte hon så det blev köttbullar istället.
Sedan var det dags att sova middag och lite lek i lekparken innan hennes föräldrar kom och hämtade henne.
Så blev det dags att fara in till stan för att fika tillsammans med systeryster. Vi valde att gå till Vetekatten ett fik jag aldrig besökt.
Hur fint var inte det? Det fanns både en modern del och det jag tror var den ursprungliga som vi valde att sätta oss vid.
Det blev en hederlig kaffe med påtår och en mandelbiskvi till.
Det blev en trevlig eftermiddag i mitt nya liv.
Imorgon ska jag träffa min syster på en fika inne i stan. Vi ska träffas på en anrikt café som jag trots att jag är stockholmare aldrig besökt.
Men vad betyder då fika?
Från adjektivet, fiken, att vara sugen på något, att ha begär. Ordet fika är omgärdat av flera olika myter som att det är en omkastningar ordet kaffe och en sägen om plåtburkar i försvaret märkta med förkortningen F.I.K.A. Numera är det vedertaget uttryck i flera språk.
Och när man fikar måste man ta en påtår.
När koppen fylls med kaffe första gången talar man traditionellt om kaffetår, andra gången om påtår, tredje gången om tretår.
Den här bilden ska jag ta fram under kalla och mörka vinterdagar och minnas den fina dagen på landet när till och med jag badade.
Dagen började varmt och det blev varmare och varmare ju längre dagen gick.
Den lilla familjen gick till ett närliggande bad för att svalka sig medan jag ordnade lunch under tiden. Så gott med småplock i värmen.
Och när vi ätit och vilat en stund så gick vi till föreningens bad som barnen kallar bryggbadet. Just bara för att det finns en brygga som är så populär att hoppa ifrån.
Termometern visade 36,5 grader och jag bara njöt. Värme är inget jag lider av. Så mysigt att få umgås med grannar, hundar och barn som också behövde svalka sig.
Termometern visade 27 grader när jag lade mig så det var lite svårt att sova. Men hellre det än kyla.
Miriam Bryant och Thomas Stenström i en fin duett.
Idag är första dagen på en ny era i mitt liv. Jag har, som jag tidigare berättat, valt att avsluta mitt arbetsliv för att få njuta av en livslång ledighet.
Nu ska jag bara göra sånt jag tycker är roligt och som ger mig glädje utan en massa måsten.
Men först ska jag tillbringa en massa tid med mina närmsta för att få njuta av familjelivet. Sedan återgår en tid med nya vanor där inga måsten finns. Och att bara få njuta av det jag tycker är roligt med fina vänner är något jag ser fram emot.
Så mysigt att få gå på Cirkus i Tantolunden tillsammans med mina barnbarn. Jag vet inte när jag var på cirkus senast? Åtminstone så länge att jag inte minns det.
Det var ingen kö till insläppet.
Mina fina Prinsessor.
Här hälsas vi välkomna!
Clowner utan röd näsa var barnens favorit.
Roligast var när de svarta byxorna användes för att hiva sig ner på golvet och en kalsong med ett stort rosa hjärta visades på ena skinkan.
Vi fick uppleva jonglörer, trapetskonstnärer och en kvinna som inte verkade ha några ben i kroppen.
De medverkanden i föreställningen.
Efter föreställningen tog vi oss till SOFO för att äta middag på Pinchos och det passade mig perfekt.
Idag ska jag och mina fina barnbarn gå på cirkus. Det var åtminstone för mig många år sedan och det ska bli så roligt. Jag kan inte minnas när jag var på cirkus senast så detta ska bli ett riktigt äventyr.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Hemmastadd
Vad är hemma för dig, förutom där du faktiskt bor?
På familjens landställe som heter Björklund.
Vad kan en gäst alltid lita på att du har hemma?
Kaffe.
Vad är ett kännetecken för ditt hem?
Att jag har det ganska sparsmakat utan en massa lullull.
Vad är något som fått följa med från tidigare boenden?
En sekretär som hängt med sedan tonåren.
Hur hamnade du där du bor?
Jag ville bo nära ett centrum och då fanns den här lägenheten till salu just precis då. Att jag köpte den har jag aldrig ångrat.
Det är många som månar om den moderlöse Jonas. Hans fosterfar Björn Timmerman vill att han ska arbeta vid sågen. Hans moster Katarina tycker han har läshuvud och vill att han ska studera och bli en lärd man. När kyrkoherden Jostein Erlandsen förstår vem Jonas verkligen är vill han att pojken ska bli präst. Men vad vill Jonas? Han vill bara en sak, måla.
Jonas, barnet som Ebba aldrig kunde ta till sitt hjärta, är huvudperson i denna sjätte och avslutande del i Maria Gustavsdotters älskade serie om syskonen Morlandeus från Bohuslän.
✩✩✩✩✩
Efter frukost tog vi oss en promenad innan det blev för varmt. Gick först till den intilliggande gården för att se om det fanns några hästar i hagen. Men inga djur fanns på gården, varken grisar eller höns som tidigare.
Vallmo har jag aldrig sett här tidigare och de lös upp så vackert.
Lillsjön. Härifrån kunde man inte se den för några år sedan men nu har man börjat odla på åkern ovanför. Något jag tror bli en vanlig syn framöver för nu måste vi börja producera vår egna mat.
På vägen tillbaka gick vi genom skogen och det var alldeles tyst. Så befriande.
När vi kom tillbaka låg en kopparorm eller kopparödla som den egentligen heter och mötte oss.
På eftermiddagen kom ett riktigt åskoväder som gjorde att vi fick ta in alla dynor som hunnit bli rejält blöta och att strömmen gick. Jag avslutade min dag med bokläsning med hjälp av en ficklampa.
Det blev en liten uppfräschning när vi planterade blommor häromdagen. Av flera olika anledningar blev inget planterat förrän nu. Men bättre senare än inte alls tycker jag.
Dill och basilika satte vi som frön tidigare i somras.
En citronmeliss inköpt för en tia fick komma ner i kruka.
Blomsterdragon och Signepelargon.
Tagetes, övervintrad lavendel och Dahlia.
Dahlior i fönsterlåda blev en färgklick.
Egenuppodlade tomater. Tiny Tim till vänster och Minibel som ännu inte blommat men som jag hoppas kommer ge frukt.
Efter ett par dagar hemma var det så skönt att komma tillbaka till landet igen.
Jag och Emelie hade ärende till Eskilstuna så vi passade på att kasta en massa skräp på vägen. Vi tog även vägen förbi Blomsterlandet för att köpa blommor till blomlådorna.
Det blev ganska kyligt på eftermiddagen så vi valde att sätta oss inne och se på film och dricka te.
Jag har ett roligt spel på min platta som jag spelar varje dag någon timme. En rolig sysselsättning för att slå ihjäl några timmar.
Men det hjälper att vara snabb för annars får man börja om.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Dubbelt upp
Vad har du två av, för att du alltid tappar bort den ena?
Inget faktiskt för jag slarvar sällan bort något.
Vad har du inte som du istället lånar från någon?
En cykelpump.
Vad äger du något gammalt av för att det fungerar bra?
Jag har massor av gamla saker jag använder för att de fortfarande fungerar.
Vad är något du har på flera ställen?
Papper.
Vad är något du gärna vill ha det senaste av?
Det ska väl vara en korsordstidning.
Knarket är motorn i förortens blodiga gängkonflikter. Finansmarknaden investerar i droger som aldrig förr. Legaliseringsvågen sveper över världen. Ingenting talar för att folk vill sluta röka på. Sverige har aldrig varit längre ifrån målet om det narkotikafria samhället. Ur ett globalt perspektiv framstår vår repressiva politik tvärtom som allt mer extrem. Hur hamnade vi här? I Vi ger oss aldrig möter vi gangsters, haschprofeter, hemmaodlare, politiker, poliser, predikanter, professorer och riskkapitalister som alla jagar det gröna guldet. Det här är historien om Sveriges krig mot knarket, och samtidigt en uppgörelse med vår nationella självbild – formad av propaganda, populism och en journalistkår som sviker sitt uppdrag. I centrum står vår mest hatade och älskade drog, cannabis. Johan Wickléns bok är ett måste för alla som vill förstå den svenska narkotikapolitikens baksida. Samtidigt är Vi ger oss aldrig en berättelse om vart vi är på väg. Kommer spliffen bli lika folklig som sill och nubbe?
✩✩✩✩
Under pandemin och när det blev hemarbete så köpte jag mig ett litet databord som jag kunde ha som min arbetsplats. Eftersom jag använde så lite papper så räckte det till mitt behov. En stationär dataskärm, min laptop med dockningsstation, tangentbord och en musmatta.
Men när jag numera inte har någon arbetsplats hemma ville lilla familjen ha bordet till minstingprinsessan så jag körde över det till dem idag.
Och som en bonus blev jag bjuden på middag. Det hade jag inte räknat med.
En älskad unge som ville leka med vatten.
Det hade regnat under natten märkte jag när jag klev upp. Det var småkyligt och inte mysigt alls. Så jag bestämde mig för att åka hem några dagar.
Visst är det fint, gräset, som lilla E sådde i pingsthelgen. Det är vanliga majskorn som växt sig så stora och gör en fint blickfång vid ingången.
Oj vad skönt det var att sätta mig på gräsmattan för att ta ett fotbad och fixa mina fötter. Det är verkligen en måste när man är på landet.
Nu väntar bara lite färg på naglarna för att de ska glänsa ordentligt.
Det är andra gången inom loppet av en vecka som jag fått besök av den här rackaren. Tydligen ska man vara stolt om man träffar på den här varelsen eftersom de är så ovanliga. Jag vet inte om den är fridlyst men vacker tycker jag att den är. Jag som gillar småkryp.
Efter lite googling fick jag fram att den heter Videbock. Jag tror att denna var runt 3 cm lång.
Efter frukost åkte jag in till den stora staden Eskilstuna för att göra lite ärenden. Jag har problem med uppkoppling på landet som jag behöver hjälp med. Och naturligtvis kunde de hjälpa mig med det. Hade jag bara fnulat lite själv hade jag också lyckats. Men ibland är det så skönt att lämna över problem till andra.
Fick även tag på ett par sandaler som de sålde ut så nu har jag skor för flera år framåt.
När jag kom tillbaka var det fortfarande varmt och skönt så jag kunde sitta ute långt in på kvällen.
Dillen som vi satte i pingsthelgen har kommit bra.
Men visst har det blivit dyrt med mat? Numera kastar jag nästan inget utan försöker äta upp den eller frysa. Min mamma som var född i slutet på 20-talet var ju född mellan två världskrig kastade aldrig någonting. En matsked gräddsås kunde hon använda i pytt-i-panna som blev ljuvligt god. Sedan fick vi barn äta allt möjligt konstigt. Mat som jag aldrig någonsin kommer att äta igen som typ grisfötter och lever.
När familjerna hade åkt hem efter midsommarhelgen lämnade de en snutt falukorv kvar och den var alldeles lagom till mig. Jag lagade en korvstroganoff som blev supergod och räckte till två middagar. Till den använde jag pasta från söndagens lunch.
Nu gäller det att hushålla.
Idag blev det en riktig slödag trots att jag fick mycket gjort. Det märks att jag kommit in i ett semesterflyt där tiden inte spelar någon roll.
Det märks att vi går mot mörkare tider för nu tänds utebelysningen tidigare och tidigare. Nej jag bara skojar. Såklart att vi fortfarande har natt trots att dagarna är långa.
Jag sov till över åtta. Det var alldeles tyst uppe på höjden eftersom alla grannar hade åkt hem.
Det var fortsatt varmt på dagen men sedan började det mullra och mot eftermiddagen kom regnet. Men det var inga stora mängder som kom så det gjorde varken till eller från.
Stockholms stad breder ut sig som en kuliss med sina sprakande höstfärger. En slående utsikt, tills kriminalinspektör Emma Sköld stannar med blicken på en kvinna som balanserar på fel sida om räcket på Västerbron.
Hur ska Emma hindra henne från att hoppa och falla fritt tjugosex meter, rakt ner mot en säker död? Och inte bara hon, utan även hennes spädbarn.
Själsfränden är den tionde fristående delen i den populära deckarserien om kriminalinspektör Emma Sköld. Sofie Sarenbrant väver på ett unikt sätt in aktuella och känsliga samtidsfrågor i handlingen och utforskar ämnen som människovärde, fördomar och filicid. Resultatet är en lika angelägen som spännande deckare. Vad är du beredd att dö för?
Tyvärr var den här boken en av de sämsta hon skrivit. Den utgår från två parallella berättelser där den ena är händelse från tidigare böcker. Hon gjorde ingen beskrivning av händelsen varför inte kan ses som en fristående bok. Annars är jag ett stort fan av Sofie Sarenbrant som har ett mycket bra språk och flyt i sina berättelser.
Det var fortfarande varmt ute. Efter lunch packade de bägge familjerna ihop och åkte hem och jag blev ensam kvar. Det var tyst på bygden och jag hörde bara någon enstaka fågel som sjöng. Satte mig under tältet och lyssnade på radio och tog mig ett glas rosé till middagen.
Jag njuter och vill stanna tiden.
Till och med en geting ville svalka sig i glaset.
Idag firade vi vår Prins som fyller 6 år på måndag. Jag hade bakat en tårtbotten tidigare i veckan och idag gjorde vi en Jordgubbstårta till hans ära.
Det var en glad kille som fick lite kläder som vi hade köpt när vi var i Madrid. Ett par shorts och en pikétröja. Och så fick han lite Lego naturligtvis. Det måste ju en ingenjör få när man fyller år.
Det var en varm dag som landade på 29 grader.
Sent igår kom den lilla familjen ut till landet. Det var en liten kattfröken som hade gått och gömt sig och som inte ville komma fram. Henne fick de lämna hemma.
Vi åt sill till lunch som vi alltid gör till midsommar.
Sedan gick delar av familjen till ängen för att klä midsommarstången. Själv plockade jag in allt i diskmaskinen. Lagom till dansen började sällade jag mig till de övriga. Dan spelade dragspel och många dansade runt stången. Själv valde jag att fota istället.
Vi åt paj på rabarber och jordgubbar när vi dansat klart.
Sedan öppnade jag skumpan jag fick av mina fina arbetskamrater. Det var ju dags att fira.
Kvällen avslutades med mer mat och vi kunde sitta ute länge trots att det blivit kyligare och både mygg och knott åt på våra kroppar.
Åkte en sväng till Malmköping för att handla det som fattades. Men först åkte vi förbi Grinda för att äta glass och jag valde en med lakrits. Jättegod glass! Hit kommer jag gärna igen.
På eftermiddagen gick vi till sjön för att bada. Inte jag dock men jag badade i alla fall fötterna. Den stora Prinsessan låg i hela tiden vi befann oss vid sjön för att hon tyckte det var så roligt.
Älskade unge.
Det hade regnat på natten och dagen blev inte så varm men de har lovat värme längre fram i veckan.
På eftermiddagen kom mina fina Prinsessor ut tillsammans med deras mamma. Det blev liv och rörelse direkt.
Vi tog en promenad och plockade med oss fina blommor som vi satte på borden. Det blir fint till midsommar.
Ja nu vänder det och vi går mot mörkare tider igen. Men numera misströstar jag inte eftersom jag inte kommer behöva ställa klockan och att jag kan röra mig ute när det är ljust.
Tog det lugnt på morgonen innan jag packade bilen med de saker jag skulle ha med mig till landet. Kom iväg lagom till lunch. Åkte förbi Strängnäs för att hämta all midsommarmat. Och det var inte lite kassar som skulle med. Hela bilen blev fullpackad!
