Snart ska jag gå och se – Cosi fan tutte – på Folkoperan.
Två unga par planerar sina bröllop men börjar samtidigt att tvivla. Är det nu bara ”all work and no play” som återstår? Betyder ”lyckliga i alla sina dagar” att vi måste ge upp alla våra egna drömmar? Går det att leka en sista gång och samtidigt utsätta kärleken för ett stresstest?
