Den 6 juni är Gustav Vasas minnesdag och hans svenska arvmonarkis högtidsdag, firad som Sveriges nationaldag, Svenska flaggans dag och namnsdag för Gustav. Bakgrunden är att han valdes till Sveriges kung den dagen år 1523 i Strängnäs. Han gjorde sedan riket ärftligt bland sina efterkommande och i dag är hans 91-faldiga ättling Carl XVI Gustaf kung.
Den svenska adeln som central beståndsdel i det monarkiska systemet organiserades genom en riddarhusordning som stadfästes av Gustaf II Adolf den 6 juni 1626.
Samma dag 1654 abdikerade drottning Christina som den sista av Vasaätten men då kröntes också hennes kusin Carl X Gustaf till ny kung, varmed vasaättlingarna behöll kronan. Efter att Gustaf III genom sin statskupp infört kungligt envälde med 1772 års regeringsform placerades Gustaf 1774 i almanackan med namnsdag den 6 juni. Efter förlusten av Finland och statskuppen 1809, då Gustaf IV Adolf avsattes, skrevs den nya regeringsformen under just den dagen av Carl XIII, som lyckats bli kung i en återuppstånden monarki.
1916, under monarkiernas ödestimma och medan kungamakten i Sverige ännu inte accepterat parlamentarism och allmän rösträtt, började 6 juni att firas som Svenska flaggans dag. Snart störtades de flesta furstehusen i Europa, men den svenske kungen Gustaf V höll sig kvar på tronen. Den nu gällande regeringsformen, i vilken monarkin på nytt räddades genom Torekovskompromissen, antogs av riksdagen samma datum 1973, kort före Gustaf VI Adolfs död (den 15 september, just den dag då stamfadern för den agnatiska släkt som ska efterträda de agnatiska Bernadotterna på Sveriges tron, Daniel Westling, föddes).
Efter att kungahuset länge riskerat att utslockna på grund av att det bara fanns en prins som kunde föra det vidare och dessutom var ogift, skedde 1980 en kraftig förstärkning av monarkin genom att alla ättlingar till Carl XVI Gustaf gavs arvsrätt till tronen, oavsett kön och furstligt ursprung. Efter att de tre kungabarnen fötts och säkrat den nydanade monarkin upphöjdes 6 juni till officiell nationaldag 1983 och har sedan befästs ytterligare genom att 1996 göras till salutdag och 2005 allmän helgdag.
Även Sveriges främsta nationalsymbol, den blå-gula korsflaggan, kan härledas till Gustav Vasa och är belagd från år 1557. Flaggan betecknar i grunden kungamakten och har först i sen tid kommit till folklig användning.
Källa: slekt.se