I min roll som styrelseledamot var jag tvungen att påminna om en sak som gick ut via mejl. Det mottagarna inte förstod var att det var fler som var mottagare men de såg bara sig själv som mottagare.
Det föranledde ett argt svarsbrev där mottagaren kände sig kränkt.
Men när personen hade lugnat sig så löste sig problemet. Men hon ville så gärna kompensera sin ilska så häromdagen fick jag det här brevet i min brevlåda. Så att skriva i affekt kostar på…
Såklart ska vi fika tillsammans någon dag!
