Jag får rysningar

Att jag älskar musik har väl inte undgått någon som följer min blogg. Och att jag är allätare när det gäller musik är väl heller ingen nyhet.

När jag började sjunga i kör så fanns ett storkörsevenemang i Stockholm och vi sjöng varje jul i Stadshuset. Det höll på i några år och det var väl i och för sig inte så stor variation på arrangemangen. Men ett av dem var alltid med och det var Enrico Bossis, Cantate Domino. Ett otroligt vackert orgelstycke som framfördes tillsammans med storkören. Och den ger mig fortfarande välbehagliga rysningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.