Kategori: Musik

Kastratsångare

Tänk att man för några hundra år sedan kastrerade unga män som ännu inte hade kommit i målbrottet för att de skulle behålla sina ljusa röster. Det var för att kvinnor inte var välkomna inom kyrkomusiken.

De här männen fick en deformerad kropp och då gör jag en parallell med hur exempelvis katter ser ut efter en kastrering. De få ofta en hängmage som inte ser så charmigt ut.

Det här höll på ända in på slutet av 1800-talet och jag kan tänka mig hur dessa män måste ha lidit. Men som tur var så blev det omodernt.

En av de sista kastratsångarna var Alessandro Moreschi som överlevde övergången till 1900-talet.

Man får vara glad att det här inte förekommer i dag. 

Wilhelm Stenhammar

För 150 år sedan föddes Wilhelm Stenhammar i Stockholm. Han har gjort många fina verk som jag tror de flesta känner igen. Bland annat – Sverige – där texten skrevs av Verner von Heidenstam och tonsattes av Stenhammar. Den tonsattes för att bli en nationalsång.

 

Sverge, Sverge, Sverge, fosterland,
vår längtans stilla bygd, vårt hem på jorden!
Nu spela skällorna, där härar lysta af brand,
och dåd blef saga, men med hand vid hand
svär än ditt folk som förr de gamla trohetsorden:
Fall julesnö, och susa djupa mo,
brinn österstjärna genom junikvällen!
Sverge, moder! Blif vår strid, vår ro,
du land, där våra barn en gång få bo
och våra fäder sofva under kyrkohällen.