Klimatångest och att välja bort

Med den här milda vintern som jag faktiskt uppskattat har jag ändå en liten klimatångest. Jag är orolig för hur det kommer bli för mina barn och barnbarn i framtiden.

Samtidigt tänker jag på de resurser som finns som tyvärr inte räcker till alla. Och att det blir på bekostnad av de fattiga länderna. Att tro att vi ska kunna rädda alla barn på jorden blir därför en utopi. Tyvärr. Därför väljer jag att satsa på ett helt annat spår. De som ingen annan kanske tänker på men som faktiskt har ingenting. Människor som av en eller annan anledning inte kan leva som vi andra utan bor i samhällets botten. De hjälper jag gärna.

Att själv försöka tänka klimatsmart tycker jag är svårt. Jag sorterar plast, metall och glas och har konstaterat att jag inte behöver kasta de vanliga soporna mer än varannan vecka. Där har jag lyckats.

Jag har också begränsat mitt klädinköp till det minimala. Nu när jag jobbar hemifrån är det bara myskläder som gäller så jag sliter väldigt lite på mina vanliga kläder. Det märks tydligt när jag tvättar.

Jag har under året faktiskt kastat flera par skor. De har jag haft i så många år att det inte går att göra något åt. Där känner jag att jag att mitt samvete är rent just på den punkten.

Jag har också försökt dra ner på min köttkonsumtion även om den normalt inte varit så stor. 

Så… jag tror jag är på rätt väg. 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.