Idag är det nationaldag. Och den firar vi för att Gustav Vasa valdes till kung den här dagen för 500 år sedan.
Jag kommer inte att göra något speciellt den här dagen. Det kommer att firas massor på många håll. Kanske främst i Strängnäs där han blev vald till kung.
Det finns massor att läsa om den här dagen varför jag inte kommer att länka till någon av dem men en sida som jag kommer att lyfta fram är varför jag finns och mina barn och barnbarn. Den hittar du här
Så kom den lilla familjen och hämtade upp mig för vidare färd till Saltarö och till min syster. Hon tog över våra föräldrars landställe för flera år sedan och jag är så glad att det finns kvar inom familjen.
Malvan finns kvar efter mamma och har vuxit sig frodigt.
Lagom till vi anlände satte de på grillen och det bjöds på korv med bröd. Vi satt länge och pratade. Det kom ett rejält regnoväder och när det dragit förbi åkte vi hem.
Igår träffade jag min systeryster för att gå igenom en massa bilder från vår barndom. Eftersom vi är tre syskon och det bara finns en bild så började jag att skanna de jag ville behålla. Att ha ett original är inte så viktigt tycker jag. Men att jag ändå har möjligheten att se mina nära och kära är det viktigaste.
Kanske jag kommer att göra ett släktgalleri här så småningom kanske mest för mig själv men även för den släkt som kanske är intresserade av våra förfäder. Här är länk till min häftiga historia.
Tänk att de här skorna har min pappa haft och han var född 1926. Lite häftigt att de fortfarande finns kvar. Det är bara skosnörena som är bytta.
Nu kommer jag att skriva om min släkt framöver. Det tar jag mig friheten att göra.
Vi behövde handla inför helgens festligheter och tog vägen över Barva för att komma till Strängnäs.
En del av släkten kommer härifrån och trots att vi har landställe så nära så har jag aldrig varit här.
Den här gången åkte vi bara igenom samhället men nästa gång ska jag stanna och utforska platsen mer för här har det bott människor i ca 3000 år så det finns massor av fornlämningar kvar.
Men trevligast var vägen vi tog till Strängnäs. Vi valde helt enkelt gamla europavägen och jag kan säga att vi var ensamma på vägen.
Att gilla släktforskning när man blir äldre är ju känt och jag tillhör inget undantag. Att få veta vilket ursprung man har är ganska viktigt för sin identitet.
Mitt och mina döttrars ursprung på morfars sida går att läsa här och som jag är väldigt stolt över. Men döttrarna har ju även ursprung från deras pappas sida.
Vårt efternamn härstammar från staden Härnösand och efternamnet Hernodius från 1600-talet. Vad man vet är att namnet togs av åtminstone tre prästsläkter varav vi är den ena. Men de som inte blev präster valde, frivilligt eller inte, det förkortade namnet Hernod, Hérnod eller Hernodh. Den släkt vi tillhör har sitt ursprung i Eskilstuna och de som kommer härifrån är släktingar på ett eller annat sätt.
Idag tog jag och R oss till Ärla kyrka där hans farmor och farfar ligger begravda. En grav som jag besökt en gång tillsammans med min svärfar.
En grav som är glömd men inte bortglömd.
När jag var på kusinträffen i helgen fick jag ta del av en massa fotografier av gamla släktingar.
Familjen Söderlund med min pappa längst upp på bilden.
Anna och Henning som nygifta 1925 på Skattegården.
Pappa Lennart, Britta, Bengt och Gunnar (vem kvinnan är har jag ingen aning om)
Pappa Lennart och lillasyster Britta 1928,
Farmor och farfar med pappa Lennart och Britta sommaren 1929.
Och sist men inte minst min farfar Henning 1923.
Som jag skrivit förut så åkte jag och mina syskon på en kusinträff i Lidköping där vår pappa med syskon var född. Eller närmare bestämt på Skattegården.
Vi träffades vid graven i Lindärva kyrka där vår mormor/farmor/morfar/farfar är begravda och satte blommor.
Sedan fick vi gå in i den gamla kyrkan som har anor sedan 1100-talet.
Lunchen intog vi i magasinet som fanns på gården där de bott och som är omgjort till pub idag.
Foto: Anna Brinning
Mätta och nöjda tog vi oss till campingen vi hade bokat in oss på. Kusin Marie-Louise hade bakat farmors/mormors kakor som alltid fanns tillhands när man var barn. De bjöd hon på tillsammans med kaffe i det fina vädret.
Kvällen avslutades med middag på campingen.
Foto: Anna Brinning
Trevligt att det var alla kusiner förutom två som av förklarliga skäl inte kunde närvara. Vi träffades morgonen därpå för att äta frukost och även våra kusiner som bodde i närheten kom för att göra oss sällskap.
Det var länge sedan jag träffade mig syster. Den här gången utan vår bror som hängt med de senaste gångerna.
Vi brukar träffas på Pyttirian i Hötorgshallen som är ett bra och billigt ställe för små plånböcker. Och som vanligt hade vi mycket att prata om. En massa saker som bara systrar kan prata om. Allt från barn och barnbarn till det absolut mest privata. Det är det som är så härligt med syskon. Vi har mycket likheter men ändå inte.
Sedan fick jag hjälpa en äldre dam som trillat och slagit i huvudet. Jag som alltid har varit den försiktiga i familjen har blivit morsk på gamla dar för jag rusade upp när jag såg att hon föll. Jag och en annan kvinna fick upp henne så hon kunde sätta sig på en stol och ta ett glas vatten men när hon skulle gå var det fortfarande väldigt svajigt så hon fick hjälp att sätta sig i en taxi. Som tur var hade hon sin man med sig.
Men naturligtvis undrar jag hur det gick med henne sedan?
Idag begravdes min svåger Johnny som hann bli 80 år. Han var en tystlåten begåvad man som var både beläst och allmänbildad. Han var som gjuten för att fixa tipspromenaderna på landet under flera år. Och att skriva underfundiga sångtexter om alla grannar var hans melodi.
Barnen älskade att han var så klurig och de var alltid välkomna att sitta och fnula hur man till exempel fick ut ringen ur snöret som satt fast i en träbit.
B-L hade valt så vacker musik som Dan med band spelade i kyrkan.
Efteråt blev vi bjudna på kyrkkaffe och trots att det inte är roligt med begravningar så blev den riktigt värdig.
Vilken fantastisk fest jag var på idag.
Min fina svägerska och svåger fyllde 160 år tillsammans och firade det med en rejäl fest. Det började med mingel och bubbel innan vi satte oss till bords.
Där hade det dukats upp med en supergod buffé. Sedan fortsatte kvällen med massor av sång och musik av begåvade barn och barnbarn.
En högst aktuell låt skriven av Gunnar Edander som även är med och sjunger
Tidigt på förmiddagen tog jag tunnelbanan till Mälarhöjdens kyrka där sysslingen skulle konfirmeras idag. Det var en fin och solig dag men något kylig.
Det blev en fin konfirmation med mycket rollspel och kloka ord som ungdomarna själv hade kommit på.
Finaste konfirmanden.
Idag var jag på bröllop på Fåfängan. Denna lilla oas i Stockholm som jag nästan aldrig besökt. Det var min systerson och hans flickvän som skulle gifta sig. Det blev lite mingel först innan vigseln skedde på den vackra balkongen med utsikt över Stockholm.
Det vackra brudparet.
En vacker utsikt över Stockholm.
Sedan fick vi blåsa såpbubblor till brudparets ära innan det var dags att sätta sig till bords.
Varje gäst fick varsitt paket.
Det blev toast Skagen till förrätt.
Renfilé med potatisgratäng till huvudrätt.
Sedan var det dags för brudparet att skära i bröllopstårtan…
… och vi gäster fick tårtan i miniformat.
Stockholm när den är som vackrast.
Kvällen avslutades med att det sköts raketer till brudparets ära. Sedan fortsatte festen långt in på småtimmarna men då hade jag åkt hem.
Blev bjuden på middag hos syster Yster. Den här gången var bror inte med men däremot svågern G. Jag hade tänkt att komma hem i tid men när man har mycket att prata om drog klockan iväg och blev närmare halv tio innan jag for därifrån. Som tur var är det inte långt mellan oss så jag var hemma på en kvart.
Fastän det var så kallt ute så var det roligt att se att fotbollssäsongen hade kommit igång. Det var många lag som samsades på den stora arenan.
Om min farmor hade levt idag hade hon fyllt 120 år. Men hon gick bort för många år sedan. Jag vet egentligen inte så mycket om henne mer än att hon jobbade som piga innan hon träffade min farfar. Hon var hela 30 år när hon fick sitt första barn, min pappa, och hann med sex barn till. De bodde först på en gård i Vinninga i Lidköping innan de som gamla flyttade in till själva stan för att den sista tiden leva på ett äldreboende.
Min pappa valde att flytta till Stockholm i unga år och här träffade han min mamma och de bildade familj. Det är så jag har mina rötter här men det är en annan historia.
