Igår var jag och såg operaföreställningen – Fidelio – tillsammans med systeryster och svåger. En ganska lättsam föreställning med tragiskt innehåll. Samt musik jag aldrig hört förut.
Beethovens enda opera från 1814 utspelar sig i ett statsfängelse i Sevilla på 1600-talet:
I ett försök att rädda sin make Florestan, som sitter i fängelset, har Leonore klätt ut sig till man, Fidelio, och sökt arbete på fängelset. Fängelsedirektörens dotter Marcelline blir förälskad i Fidelio men uppvaktas samtidigt av fängelsets portvakt Jacquino.
Här finns även den ondskefulle guvernören Don Pizarro, fångvaktaren Rocco samt kungens sändebud, Don Fernando, vars budskap är att rättvisa skall gälla och ingen skall dömas utan rättegång.
Det blev ett bra slut för ovanlighetens skull.