Jag älskar gamla svenska svartvita filmer som är gjorda på typ 40-talet. De är så naiva och hederliga att jag mår riktigt bra att se dem.
Ibland, men inte ofta, finns det musik till som jag blir glad av. Just denna med Elof Ahrle är just en sådan.
Jag älskar gamla svenska svartvita filmer som är gjorda på typ 40-talet. De är så naiva och hederliga att jag mår riktigt bra att se dem.
Ibland, men inte ofta, finns det musik till som jag blir glad av. Just denna med Elof Ahrle är just en sådan.
