Häromdagen träffade jag min fina väninna L som jag känt sedan slutet på 70-talet. Jag pratar alltså för cirka 45 år sedan. Vi träffas inte så ofta men när vi väl ses så är det som att fortsätta samtalet som det skulle vara igår vi sågs. Vi har så mycket gemensamt i både vått och torrt och det gör våra samtal så enkla.
Hon hade bytt sin stora lägenhet till en mindre men i samma fastighet som jag var tvungen att få se. Så mysig och att den ligger fint på Östermalm gör inte saken sämre.
Vi åt middag ihop och klockan passerade långt över midnatt innan jag lade på kudden för att sova.
