Promenad i Kräppadalen.
Änderna fick lite mat.
Gick förbi konstverken i Snösätra.
Det finns duktiga konstnärer.
För 100 år sedan invigdes Skogskyrkogården som en begravningsplats för stockholmare. Muren som omgärdar den är 3 782 meter och tog 10 år att bygga och jag tippar på att den är ca 5 meter hög och en meter tjock. Det gör att mycket av stadens ljud stängs ute men framförallt ljudet från den hårt trafikerade Nynäsvägen.
Numera är Skogskyrkogården upptagen på Unescos världsarvslista för dess gestaltning för andra länder.
Almhöjden som känns igen från ”Det okända”
Det är en av mina absoluta favoritplatser där jag har promenerat massor. Familjens hus låg granne med kyrkogården. Och det blev så lätt att använda den som rekreation på mina promenader.
Ja, som sagt en vanlig måndag som alla andra måndagar.
Men idag gick dagen otroligt snabbt för det brukar ju bli det när man har mycket att göra. Och för att rensa hjärnan lite tog jag mig en promenad på lunchen.
Jag tycker att April är en ganska ”ful” månad med alla sina tråkiga färger. Det gröna har inte riktigt hunnit komma tillbaka efter vintern och en massa fjolårslöv ligger kvar på backen. Men som tur har vitsipporna kommit och en och annan scilla som lyser upp.
Hittade en ny promenadväg från jobbet. Jag promenerade förbi Örby som liknade som vilken småstad som helst. Låga flerfamiljshus blandat med radhus, villor och gamla byggnader. Fast den är en förort till Stockholm. Superhäftigt.
Och bättre kommer promenaden att bli när det börjar mörkna och jag kan kika in hos mina grannar för att se hur de har det hemma. Ja, jag är en riktig sneaker när det gäller heminredning.
För att göra det lättare för min avsky till vintern köpte jag mig ett par bra kängor förra året. Det var ett smart drag har det visat sig. Med det oberäkneliga väder vi har i Stockholm med blask dagtid som fryser på under natten slipper jag halka i det förrädiska vädret.
Jag lovar att de är värda varenda krona. Du hittar dem här
Att jag avskyr vintern har jag väl förklarat tydlig? Men att Sverige ligger där det gör kan jag inte påverka. Då får man göra det bästa av situationen för att underlätta genomlidandet av vintern.
Därför köpte jag mig ett par nya kängor idag. Ett par s.k Icebug med inbyggda dubbar i sulan. De köpte jag härifrån
Så nu kan jag ta promenader utan att vara rädd att halka.
Vaknade till en molnfri vacker morgon. Solen hade orkat titta upp så efter frukost tog jag och syster en promenad i omgivningarna. Vi gick ner till ”lilla badet” det som låg närmast stugan och där våra föräldrar hade sin båt. Här kunde bada från klipporna och härifrån tog man alltid årets första dopp.
Sedan fortsatte vi vår promenad på stigar jag inte visste fanns för när jag var barn så cyklade jag alltid.
När vi sedan kom tillbaka hade klockan blivit såpass att det var dags att ge sig hemåt men först tog vi en avstickare till Gustavsberg. Jag var ”tvungen” att gå in i Orreforsbutiken för att gotta mig åt alla fina glas och hittade dem jag samlar på till extrapris. Några av dem fick följa med hem fast jag absolut inte tänkt det.
Sedan blev det en fika på café Tornhuset innan vi väl åkte hem.
Det blev en mycket trevlig helg som lade sig som balsam runt hjärtat.
Hårinpackning, saltscrub på kroppen, örtpeeling till ansiktet och sedan lermask. Sedan blev det rengöring med ansiktsvatten innan jag smorde in mig. Jäklar vad skönt det var.
Sedan fick naglarna sig en omgång också innan jag gick ut i det fina vädret och tog en promenad.
Det var vad jag gjorde idag.
Emelie kom och hämtade mig för en promenad mitt på dagen. Vi gick en sträcka vi aldrig gått tidigare men som jag varit sugen på en längre tid och utgick hemifrån. Det var bitvis mycket halt men vädret var så där lagom kallt, runt nollan med en tendens till lite solglimtar.
Det blev en sträcka på nästan 5 km och jag kände mig riktigt nöjd efteråt.