Igår fick vi äntligen till det. Jag och min före detta arbetskamrat C. Vi hade så otroligt mycket att prata om men tyvärr valde vi fel dag för det var löningsdag så det var inte bara vi som var på restaurang. Ljudet var alarmerande högt så till slut sa vi hej då och lovade varandra att ses snart igen.
Nu är det inte många dagar kvar innan jag lämnar min yrkeslånga karriär. Så idag bjöd jag mina arbetskamrater på lunch som bestod av buffémat jag beställt.
Det blev ett känslosamt avtackande där jag fick både presentkort och champagne.
Idag hade vi årsmöte med facket och jag satt som sekreterare som vanligt.
Tyvärr har arbetsgivaren försvårat fackarbetet så det blev ett svårt beslut för medlemmarna att välja föreningens vara eller inte vara.
Efteråt blev vi bjudna på libanesisk mat som var super.
Så här fina orkidéer har vi på jobbet. De lyser faktiskt upp i vårt nersläckta arbetsrum.
Åkte till min arbetsplats idag efter ha jobbat hemifrån i en och en halv vecka. På mitt skrivbord låg en hjärtpralin som säkert kommit dit redan i måndags då det var Alla hjärtans dag.
En pralin kan man charma mig med. Mer behövs inte.
I det fina men kylslagna vädret tog jag och mina arbetskamrater oss till Hellasgården för att fika tillsammans med de som både hade gått i pension och de som fortfarande var sjukskrivna.
Men eftersom det är de tider som är så valde vi att träffas utomhus på bryggan till Källorpssjön. Vi hade med oss både fika med pepparkakor och lussebullar. Sedan värmde vi glögg på ett stormkök för att vi skulle hålla värmen.
Så roligt att få träffa J som varit långtidssjukskriven på grund av leukemi och det upptäcktes i samband med hennes graviditet. Nu hade hon fått OK från sina läkare att träffas utomhus. En sån härlig och mysig träff.
Isen hade lagt sig på sjön och vi såg både skridskoåkare och några vinterbadare.
Jag kände mig riktigt frusen när vi satte oss i bilen för att ta oss tillbaka till jobbet.
Min arbetsplats en vanlig torsdag.
Det kommer bli förändringar på jobbet. Inte något som jag ser fram emot eller uppskattar. Bland annat kommer vi att gå över till helgtjänstgöring under en provperiod som sträcker sig fram till sommaren. Sedan ska man göra en värdering för att säkerligen bli permanent till hösten och jag vill inte. Men jag försöker hålla humöret uppe och tänka att snart är det över beroende på vilket beslut jag tar framöver.
Som Tage Danielsson skrev:
Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande.
Det kan vara tungt men man måste försöka.
Om man ger upp och drunknar i sorgen
ökar man världens elände.
För första gången på länge tog jag bussen till jobbet. Det var inte många som satt på den så vi behövde inte trängas. Och jag måste få erkänna att det var ganska skönt att slippa åka bil för då kunde jag läsa. Precis som jag gjort så många år och som jag saknat.
Anledningen till att jag åkte kommunalt berodde på att jag skulle vara med och fira av en nybliven pensionär. Han bjöd på smörgåstårta och jag fick inga bilder från vårt firande. Det är fotoförbud på jobbet. Men jag fick bilder på den fina utsikten.
Högdalsverkets skorsten och vattentornet i Fagersjö till vänster och höghusen i Rågsved och Hagsätra.
Och så Globen som inte för så länge sedan bytte namn för att hedra Avicii.
För några år sedan var det roligt när man skämtade på den här dagen. Det kunde vara inlägg i en dagstidning eller att hissarna stod stilla på min arbetsplats. Och det var alltid lika kul när man listade ut att det var ett skämt.
Men idag är det inte lika roligt längre med alla fake news på nätet. Så jag tror att de här skämten helt enkelt kommer att försvinna om de inte redan gjort det.
Livet går vidare och utvecklas och jag får helt enkelt hänga med.
Jag sitter hemma 75 % av min arbetstid och skulle lätt kunna känna att det blev ensamt. Men jag måste få erkänna att jag trivs med min situation och skulle efter den här tiden inte vilja gå tillbaka till heltidsarbete på min ordinarie arbetsplats.
Det som i framtiden troligen kommer bli verklighet är att min arbetsgivare vill att vi blir mer tillgängliga på andra tider än vi har idag. Och det blir enkelt när vi befinner oss hemmavid.
Så det kommer nog bli den nya eran i en annars väldigt styrd verksamhet.
Avstämningsmöte – check
Sektionsmöte – check
En vanlig arbetsdag som synes.
Jag har en arbetskamrat som blivit svårt sjuk. Hon har precis fått en bebis och under graviditeten upptäcktes att hon fått leukemi. Men nu ska hon få behandling och bli frisk.
För att muntra upp henne så samlade vi arbetskamrater ihop lite pengar och köpte en massa fina saker. Bland annat en mugg. Alla fick till uppgift att måla av sig själv innan den gick för tryck.
En del konstnärligare än andra
När hon fick muggen började hon gråta. Den var så personlig och hon var duktig på att räkna ut vilka alla var.
Själv fick jag hjälp av min Prins att måla av mormor.
Tog fram ett ljus när jag satte mig att jobba i mörkret. Men snart vänder det…
Med den situation som råder just nu så har vi delat min arbetsgrupp i två delar vilket gör att hälften jobbar hemifrån och hälften är på plats.
Att jobba på distans fungerar bra om än att det är jobbigt med arbetsställningar och bra arbetsplats.
Men det som är mer viktigt när man har distansarbete är att ta många raster och gärna utomhus. Så jag tog på mig träningskläderna och tog en promenad i det fina vädret. Det kändes så himla skönt för kroppen när man som jag har ett stillasittande jobb.
Min arbetskamrat jag delar rum med fick en bukett blommor som även jag har lyckan att få njuta av.
Även den här veckan fick ett gäng rosor följa med hem från affären. Och eftersom de inte kostade så mycket fick jag med mig två buketter. Jag kunde välja två olika färger som kompletterade varandra med inslag av några röda.
För övrigt har jag flyttat på jobbet för tredje gången i år. Fördelen med det är att jag får mycket rensat.
En del av mina trevliga arbetskamrater.
När vi flyttade till nya lokaler i början på sommaren installerades en vattenmaskin. Den var så liten att jag inte såg den först men efter det har det varit en perfekt för oss som gillar kallt vatten.
På jobbet dricker jag bubbelvatten och hemma blir det kylskåpskallt.
Idag hade vi AW med jobbet för att fira in våra nya lokaler. Det blev bubbel och snacks och inte minst att få träffa arbetskamrater jag normalt bara ses över videolänk.
Jag blev inte kvar så länge utan gick när det beställdes mat.
Det blev en skön promenad till bussen.
Så skönt det var att få packa ihop datorn och lägga den i väskan och samtidigt plocka bort alla kuddar jag använt mig av när jag jobbat hemifrån under de sex veckor jag hållit mig isolerad.
På måndag flyttar mitt jobb in i nya lokaler som är alldeles nyrenoverade. Där kommer vi sitta isolerade och ingen kommer att röra sig mer än vi som jobbar där.
Jag har därför valt att gå tillbaka och utgå därifrån.
Det har naturligtvis varit skönt att jobba hemma och bara sätta sig framför datorn direkt när jag klivit upp. Klä på sig när jag känt mig redo. Äta när jag vill och kunna sätta på både en tvättmaskin och diska när jag haft lust. Men jag har inte suttit bra och den sociala delen har varit sisådär.
Men nu väntar nya tider. Och med flera års kommunalt resande kommer jag att börja ta bilen igen. Tyvärr.
Med nya datauppdateringar har det blivit såååå segt att jobba. Det bara tuggar och tuggar och man måste starta om datorn flera gånger om dagen. Vilken stress när man ser att balanserna bara ökar.
Till det fick vi besked att all ledighet som vi vill ha utöver de veckor som är lagstadgade måste det gå via fyra distanser för att godkännas. Och det gäller juni, juli och augusti. Och jag som har så mycket semester att ta ut!
Inte kommer det bli bättre till hösten när alla måste ta ut sin semester innan årsskiftet.
Men jag ska inte gnälla. Jag får ju ändå semester till skillnad från många som kanske måste skjuta semestern till hösten. Och till dem som inte får någon semester alls på grund av att man blivit av med jobbet. Men samtidigt så blir det mindre och mindre roligt att gå till jobbet. Det är en känsla jag tror jag delar med många andra.
I början av juni ska jag flytta till en ny arbetsplats. Då kan jag ta bilen till jobbet och slipper trängas med andra i kollektivtrafiken.
Så på eftermiddagen loggade jag ut och tog bilen dit jag skulle. Jag var först på plats i de nästan tomma lokalerna men de fylldes på ganska snabbt. Att välja hur vi skulle sitta var inte så svårt.
Men ännu fattas en massa möbler och annat som ska komma på plats innan vi kan flytta dit.
Av flera olika anledningar så kommer jag jobba hemifrån framöver. Jag har mått sisådär i helgen och känt mig lite risig emellanåt.
Här kommer min arbetsplats att bli framöver och jag ska inte klaga. Att sitta mjukt och ha en kudde bakom ryggen fungerar faktiskt riktigt bra.
Pankisar som efterrätt ett minne blott. Men jäkligt gott.
Idag började jag åka bil till jobbet igen. Mycket för att det är så osäkert att åka tunnelbana som jag skrev om här men också för att spara in lite restid. Men självklart kommer jag börja åka kommunalt när vi flyttar in i våra nya lokaler.
Men nog om det. Jag åkte förbi den nya restaurangen i hooden för att köpa med mig middagsmat.
Sååå gott och fräscht!
Vaknade till en vacker morgon där solen lös så fint och värmde morgonluften.
Åkte in till stan för ett förmiddagsmöte och där jag stannade kvar för ett möte som skedde på eftermiddagen.
När jag kommit hem började det blåsa förskräckligt och regnet stod på snedden. Tänk att det kan vända så fort.
För att stödja de restauranger som fortfarande har öppet var vi några som åt lunch ute idag. Den här restaurangen ska ju snart stänga så jag tror att de klarar sig tills dess.
En god men inte alltför nyttigt lunch
Måsarna har börjat visa sig på taket mittemot där jag har mitt kontor. Det är väl ett vårtecken om något!
Jag älskar våren. Absolut den bästa årstiden och främst maj.
Hittade den här lilla raringen i morse på väg till jobbet. Hur den hamnat just här är en gåta.
När jag kom till Slussen imorse för att ta mig till jobbet fanns det inte en enda buss på plats. Det visade sig att jag skulle få vänta 25 minuter innan jag kunde ta mig till jobbet. Det kändes naturligtvis väldigt snopet eftersom jag aldrig hade tänkt mig att det skulle bli så här. Men till sist kom jag fram om än lite försenat.
När jag däremot skulle åka hem letade jag upp hur jag skulle åka och det blev med spårvagn från Sickla. Och det gick ju det med.
Äntligen börjar det ljusna.
Jag missade bussen från jobbet och hade därför lite tid att ta mig till den fina utsiktsplats över Nacka strand i väntan på nästa.
Skulpturen är skapad av Carl Milles
Det blev en trevlig avslutning på den här veckan. Några arbetskamrater hade anordnat en AW för dem som orkade och ville.
Att sitta en stund efter jobbet och prata med de som man sällan träffar är så trevligt. Man skapar en relation som är bra i arbetslivet.
Sedan behöver man ju inte stanna hela kvällen vilket jag inte gjorde så jag kom hem i lagom tid för att njuta av fredagkvällen.
I väntan på bussen
Nu har vi varit en vecka på vårt nya kontor. Det är jättefina lokaler men jag tycker det är jobbigt med resorna. Mest för att det är svårt att få relation till det här stället.
Inte blev det bättre av att det var tråkväder när jag åkte hem.
I morse blev vi bjudna på frukost. Nu ska vi stanna här åtminstone april ut och min resväg blir annorlunda. Tunnelbana istället för pendeltåg. Det ska bli spännande det här.
I fredags var det dags att packa ihop allt från den arbetsplats jag haft i flera år. Det börjar bli trångbott och därför måste vi flytta.
Vi är på väg till tillfälliga lokaler i Nacka under tiden våra lokaler nya renoveras.
Nu börjar en ny tid med mer resande en tid framöver.
Det blev hemmajobb idag eftersom jag ska till tandläkaren mitt på dagen. Så mysigt att få tända ljus och äta frukost framför datorn i gryningen.
Och skönt att det är fredag.
Idag tog jag och några arbetskamrater slag i saken och utforskade omgivningarna där vi jobbar. Det var länge sedan jag promenerade här och det hade byggts massor att jag inte kände igen mig. Det var så skönt att komma ut i solen som inte riktigt velat visa sig på länge.
Vi promenerade förbi en naturpark.
Och vi kunde läsa om alla promenadstråk som finns i kommunen.
Men även läsa om alla arter som finns runtomkring.
Hela den här veckan har gått i festens tecken.
Idag firade vi av en arbetskamrat som valt att gå i förtida pension. Han bjöd på grillad korv på den fina altan vi har på jobbet.
Och sådan tur vi hade med vädret det var varmt även sedan skuggan tog plats.
Det blev en trevlig avslutning på ett långt arbetsliv.
Det blev lunch på Casa Del Lago för oss som var kvar innan en del av oss går på semester. Därför åkte vi till Långsjöbadet. En oas bland villorna i södra Stockholm. En liten restaurang vid sjöns stockholmssida med utsikt över badplatsen.
Nu längtar jag verkligen efter semester.
Jag har ett väldigt stillasittande jobb. För att göra bot på det måste man antingen gå och träna i gymmet eller bara ta en promenad.
Idag gjorde jag det senare och fick åtminstone några steg gjorda.
Det var en skön promenad som dock var något kylig. Att ha jacka på sig var ett måste.
Tänk vilken skillnad det var förra året då det absolut inte gick att promenera mitt på dagen på grund av värmen.
Nu börjar de flesta på jobbet gå på semester. Vi som är kvar brukar alltid träffas någon dag för att äta lunch tillsammans.
Och just idag passade det bra.
Vi tog oss till Hågelby och till Anna Giertz där jag åt en underbart god torsk.
Sedan tog vi oss en runda i omgivningarna och hann att kika på fina hantverk.
Ett besök hos djuren hann vi också med innan vi tog oss tillbaka till jobbet.
Den här lilla oasen passerar jag när jag har bilen till jobbet.
Annars är det dåligt med fina utsikter.
Det är tätt på given just nu. Även idag var jag på konferens igen. Nu var det hela den stora avdelningen som möttes för att försöka komma fram till rätt inriktning för framtiden.
Konferensen hade vi i vackra Münchenbryggeriet som ligger så vackert på söders höjder.
Utsikt från den ena balkongen.
Jag hamnade vid det ”rätta” bordet som inte gav otur.
Var drar man gränsen för vad som är OK mellan vilda djur och människor? Är det OK att skjuta av dem för att vi människor ska få plats?
På jobbet har vi en fantastisk altan som är skön att sitta och äta på ungefär från nu även om det är lite kyligt ute. Den ligger i lä så när solen ligger på är det riktigt skönt att sitta där.
Ett stort problem är de måsar som så gärna vill dela den med oss. De sitter gärna på borden och det är väl helt OK så länge de inte använder dem som toalett. Men det gör de! Och då pratar vi ohygien och äckel.
Vi har försökt att skrämma bort dem med både fågelskrämmor och ljudskrämmor men inget hjälper.
Så nu får vi enkelt välta borden när vi inte sitter där så vi slipper toalettbekymret i alla fall.
Det var fortfarande kallt ute men det blåste inte så mycket som tidigare dagar. Jag och min arbetskamrat passade därför på att ta en promenad för att få lite motion och syre.
Promenaden är inte så lång men alldeles lagom istället för en kafferast.
Tog bilen till jobbet i morse. Jag kör så väldigt lite nuförtiden att bilen måste få komma ut och lufta sig lite då och då.
Men eftersom man numera måste antingen betala eller använda p-skiva för att stå vid jobbet gjorde att jag var tvungen att gå ut och snurra på skivan varannan timme. Inte mig emot för då kom jag ut och fick röra på mig lite grand.
Nu börjar våren verkligen spira och det är så härligt!
Imorgon ska jag göra något roligt med mina barnbarn som jag sett fram emot länge. En present de fick i julklapp.
Nu när det blivit ljust och hyfsat varmt (eller åtminstone varmare) har jag och en arbetskamrat börjat ta korta promenader. Antingen i anslutning till lunchen eller istället för kafferasten. Vi tycker att det är bättre än inget för att vi har ett stillasittande jobb.
Men något som vi också börjat med är rumpövningar. Vi sitter på våra kontorsstolar och kniper våra rumpor 10 gånger. Det stärker både rumpan och magmusklerna och hjälper till att förebygga ryggont.
Anledningen till att vi började med detta beror på att arbetskamraten gjorde sig illa vid en utlandssemester som slet sönder en lårmuskel. Och som bot för detta fick hon övningar av sjukgymnasten att göra. Och rumpövningarna tillhörde dessa.
Vi har iallafall roligt när vi ropar 10 och rumpan får jobba. Det är tur att ingen ser oss!
Nu har min arbetsgivare gjort omorganisation. Igen. Vet inte hur många gånger de gjort det men det är ett otal genom årens lopp.
Den sista blev en katastrof där många, mig inräknad, fick betydligt mer att göra. Personer som gjort vissa arbetsuppgifter trycktes ut i organisationen utan att ta med sig det de gjort tidigare. Så från att varit flera som delat på arbetsuppgifterna lades det kanske på en enda med en enorm arbetsbörda för den enskilda. Det gjorde att flera gick in i väggen.
Så nu har vi fått en ny organisation från och med igår och idag hade vi möte. Roligt att se unga begåvade positiva chefer som faktiskt ville något med detta.
Vi hade grupparbete och för första gången hann vi inte med det vi skulle. Så nu känns det faktiskt som det inte kan bli sämre.
Dagen avslutades med ett musikquiz som skapade massor med skratt och ett jävlar anamma.
