Hon har blivit så stor familjens minsting. Igår fyllde hon 1 år och tiden har gått så fort. Som den innekatt hon är blev livet på landet ett stort äventyr för den lilla. Världen utanför är inte större än tomten än så länge. Och hon kommer när man kallar på henne.
Älskade Sally ❤️
I lördags tog jag ett bra beslut att åka hem när katten kommit tillbaka. Hon väckte mig tidigt och var ute hela dagen så om jag valt att åka hem i söndags hade det varit djurplågeri eftersom hon inte skulle få gå på toaletten på många timmar. Men när hon väl dykte upp packade jag in henne i buren och vi begav oss hemåt.
Och det var ett bra beslut för under söndagen sjönk temperaturen rejält och det började regna. Det hade inte varit roligt att vara kvar på landet eftersom jag hade blivit sittande inomhus för att vänta på katten.
Inga barn var ute och lekte
Det går alldeles för lång tid mellan gångerna jag träffar min familj. Så idag tog jag mig till minsta dottern för att få träffa Prinsen och Lillprinsessan. 
Och naturligtvis träffade jag den här gullungen.
Efter det att alla barn hade åkt hem kom den här lillsnupsan in och lade sig i soffan för att få lite maggos.
Nu kan man tro att hon är flerfärgad men det är bara skuggor utifrån som gör hennes päls flerfärgad. Den är så blank att ljuset speglar pälsen. I själva verket är hon helt svart förutom några vita strån på halsen.
När jag var tonåring började jag med akvariefiskar. Det höll jag på med i några år och var ganska trevligt att ha på mitt rum.
Men intresset svalnade och försvann så jag tog bort det och har aldrig kommit tillbaka.
När jag beställde mat från en närliggande restaurang häromdagen hade de ett så fint akvarium i sin lokal.
Det här är Flingan. Vår kattunge som vi behöll efter det att Mitzi, hennes mamma, hade haft en dejt bland hankatterna i grannskapet och fick en kull ungar.
Hon föddes våren 1997 tillsammans med Arne, Milly och Mysan. De växte upp på landet och fick så mycket gos av alla barn som fanns omkring dem att de blev riktigt sociala.
Men från att ha varit små som möss till att bli huliganer några veckor senare var det skönt att bli av med hennes syskon som kom till riktigt bra hem.
Flingan var en glad katt som människor bara älskade. Hon kunde lägga sig på cykelbanan för att folk skulle stanna och klappa henne. Hennes mamma som också bodde i familjen tyckte precis tvärtom. Usch vad hon ogillade sin kattunge.
Tyvärr blev Flingan bara 2 år innan hon blev påkörd. Och idag hade hon knappast levt för då hade hon varit riktigt gammal. Men hon finns fortfarande kvar i minnet och kommer så att förbli.
Det här är Tintin som jag hellre skulle vilja kalla Jedi. Honom ska jag vara kattvakt åt i veckan medan hans ägare är på annat håll.
Men vi ska nog bli kompisar.
Idag blev jag kattvakt åt en liten sötnos. Underbara fina Wira som fortfarande inte är helt frisk från sina sår. Nu ska hon vara hos mig några dagar eftersom hennes familj är på roligheter.
Älskade kisse ❤
Lillskruttan i familjen, Wira, mår inte så bra just nu. Hon har hängt på landet en tid där det finns m a s s o r med fästingar. Och naturligtvis har hon blivit biten som gjort att hon fått ett stort sår på halsen. Antagligen har det kliat så mycket att hon både rivit och slickat att det inte fått en chans att läka.
I morse väckte hon mig och ville gosa, ligga nära och bli klappad. Och naturligtvis fick hon den tid hon ville ha.
Såret syns på halsen
Så efter frukost åkte hon hem med sin familj för att uppsöka veterinär. Nu hoppas jag att hon får vård och blir bättre och kommer tillbaka som det glada katt hon är.
Framåt småtimmarna kom det en regnskur som gjorde att en liten missa hoppade upp i mitt öppna fönster för att lägga sig hos mig och mysa.
Och det var ju inte mig emot ❤
Vi har det bra. Wira och jag.
Med en god bok är allting bra.
Idag kom fröken Wira över för att bli omhändertagen när hennes ”föräldrar” är på utlandsresa.
Hon var först lite reserverad eftersom det var så länge sedan hon besökte mig sist. Men det tog inte så lång tid innan hon vande sig.
Tyvärr var jag tvungen att lämna henne eftersom jag skulle på roligheter under kvällen.
Men om det berättar jag imorgon!
Vilket fantastiskt väder vi har och det på årets första sommardag. Det är varmt och skönt trots att det bara är i början på sommaren.
Det var skönt att komma hem och få sätta sig på gröna balkongen och bara njuta av det fina vädret.
Sol och värme är min melodi!
Jag har alltid tyckt att man ska ta hand om de djur man har skaffat sig och inte låta dem vara ensamma för mycket. Det är därför jag inte själv skaffat mig något husdjur utan valt att vara till hjälp till dem som finns i familjen.
Den här lilla godbiten är så snäll att man blir alldeles varm i hjärtat. Och hon får vara med oss på landet hela sommaren.
Den här lilla godingen fyller 1 år idag. Tänk så tiden går fort. Hon kom till Ellinor och Pär i augusti förra året och är den snällaste, godaste katt jag träffat.
Så jag säger GRATTIS till myskatten ❤
När vardagen trillar på finns inte så mycket tid att träffa familjen under vardagarna. Då kan det gå lång tid mellan träffarna om även helgerna är upptagna.
Men idag fick vi till det och jag kunde ta mig till minstingen på först en fika och sedan en middag.
Jag fick träffa både familjen men även den lilla skitungen ”Wira” som precis hade kastrerats. Det hade nämligen visat sig att räderna på nätterna hade gett frukt. Men pga familjens situation fanns inte möjlighet att ta hand om några kattungar.
Wira är en otroligt glad katt. Trygg och busig och vågar ta ut svängarna. Att bita tag i filten jag hade över mig och dra iväg med den har ingen av mina andra katter gjort. Men å andra sidan har de också haft sina sidor.
Hon får mig till skratt varje dag ❤
En dotter åker på semester utomlands och jag har lovat att vara kattvakt.
På kvällskvisten dök hon upp med sin matte. En liten goding som är som en karamell. Lite avvaktande vilket är helt i sin ordning men sedan började hon tuffa till sig och vågade utforska mitt hem.
Att ha en kisse bredvid sig när man sover är bland det mysigaste som finns.
Blev så fruktansvärt sugen att träffa den här lilla donnan igen så jag tog mig till yngsta dottern för att hälsa på.
Det var en riktigt skön dag där vi kunde sitta ute och äta lunch ❤
En dejt med katten Wira på förmiddagen och sedan en lunch hos äldsta dottern i det fina vädret stod på dagens agenda.
För några dagar sedan landade den här lilla godingen hos familjens yngsta. En helt vanlig bondkatt med den ljuvligaste päls man kan tänka sig. Att hon dessutom är social och oblyg är ett riktigt plus.
Jag säger välkommen till familjen lilla Wira!
Naturen förvånar mig varje dag. En supersöt film om en katt och en kråka.
Det är alltid lite lugnare på jobbet sommartid och därför unnade vi oss som ännu jobbar att åka till Lida för att äta lunch. Med 30 grader i luften var de riktigt skönt att sitta i solen, man är ju inte direkt bortskämd det här året.
Vissa av oss passade på att ta ett bad innan det var dags att åka tillbaka och jobba några timmar till.
På eftermiddagen var jag tvungen att åka till Ellinor och Pär för att hälsa på en hund de är hundvakt åt. En mycket trevlig bekantskap med namnet Zorro. Och naturligtvis hade jag köpt med mig hundgodis för att göra mig extra populär.
Och vilken tur att jag kom lagom till middag för det blev jag också bjuden på ❤
Idag gick den finaste av alla finaste hundar ur tiden. Med stor charm tog han både människor och djur med storm. Det fanns nog ingen som inte tyckte om Elvis.
Men kroppen orkade inte när sjukdomen tog över. Han skulle fylla 9 år i maj.
Åkte hem till Ellinor på förmiddagen och hjälpte henne att sätta upp en fondvägg i sovrummet. Det här var andra gången i mitt liv som jag tapetserade själv men jag har assisterat ett otal gånger så jag kände mig ganska säker.
Första gången jag gjorde det var hos väninnan B och vi skulle sätta upp en jättemönstrad tapet i hennes kök. Jag tror vi höll på en hel dag för att få till det och när vi var klara såg det riktigt snyggt ut, men en sak hade vi glömt…
Morgonen efter ringde B helt förtvivlad för tapeterna hade rullat ner från väggen och låg så fint på golvet! Eftersom vi tapetserade i ett kök och med gasspis så skulle vi naturligtvis ha limmat på väggen först innan vi kunde sätta igång. Men vi fick erfarenhet i alla fall.
Men att tapeterna i sovrummet kommer att sitta kvar är jag helt säker på ❤. När vi var klara tog vi en promenad med Elvis i det snökalla vädret, bitande men skönt.
Dagen som alla djurägare fasar för. Idag klockan 13.48 fick vår älskade Mitzi somna in för gott.
Hon blev 17 år 9 månader och 1 dag.
Åkte en sväng förbi Ellinor för att hälsa på katten Mitzi. Hon har inte mått så bra på sistone men det verkade inte som det gick någon större nöd på henne. Att bli gammal är ju också att få sina krämpor och hon är inte undantagen.
På kvällen åkte jag och Emelie till Sickla och Dieselverkstan för att gå på konsert. Det var Stockholm Starlight som hade sin jubileumskonsert den här helgen. Två av mina arbetskamrater sjunger i den här kören. Det var mycket fart och fläkt och vi fick många skratt av de dråpliga replikerna under föreställningen.
Kom hem lagom till Downton Abbey.
Kommer ni ihåg när den här raringen kom på besök på mitt jobb för ett tag sedan? Nu har han blivit stor men fortfarande lika goo…
Husse var ute och tog en promenad när jag kom förbi och det var så roligt att se att Churchill hade blivit så stor.
Fick ett telefonsamtal:
”Är du hemma, jag är hundvakt och tänkte ta en promenad och komma och hälsa på dig” frågade Reine.
Jag hade inget för mig mer än städning och naturligtvis var de välkomna.
Någon som blev riktigt glad att de kom var Mitzi, hon gillar Elvis eftersom han är så fruktansvärt snäll. Ja och Reine satte oss på min balkong och pratade massor och de blev kvar på middag.
Jag fixade en älggryta med potatis och till det blev det rårörda lingon. De hade jag i frysen och blandade ihop med socker. Gott och fräscht.
Den här kvällen blev riktigt tidig, vid halv tio hade jag hamnat i säng.
Lilla älskade flicka kom till mig idag. Jag ska vara kattvakt en vecka medan husse och matte är på semester.
Om man är 17 år är det helt OK att sova mycket. Även om det är utomhus och helst bredvid där vi är.
Älskade Mitzi ❤
Hastigt och lustigt blev det bestämt att vi skulle ha familjemiddag på landet hos oss ikväll. Därför åkte jag och Reine in till Eskilstuna för att handla inför kvällens middag. Vi gjorde det lätt så det blev plasttallrikar, plastbestick och plastglas. Allt för att slippa diska för vi skulle bli 17 personer allt som allt.
Men innan festen hann vi gå ner till sjön och bada. Jag tog årets första dopp och det var riktigt skönt. Men den som tyckte det var bäst var nog, Elvis, som från att bara vågat kliva ut i vattnet från stranden tog mod till sig och kastade sig från bryggan.
När vi kom tillbaka från badet var det bara att duka långbord och tända grillarna. Vi bjöd på grillkött och potatissallad vilket gick hem hos alla. Fina Dan tog med sig både gitarr och dragspel så det blev en del allsång till maten.
Klockan blev över midnatt innan jag kom i säng, men en trevlig dag blev det.
Stockholm växer så det knakar. Det märks så tydligt efter varje semester man har. Jag åker mot strömmen och märker dels hur mycket köer det är i motsatta körbanan men även hur mycket bilar som åker åt samma håll som jag.
Men sedan undrar jag om det även blivit trångt bland våra sjöfåglar?
Måsar som alltid funnits sjönära har de senare åren bosatt sig närmare land än tidigare. Sedan några år tillbaka finns de omkring mitt jobb och det ligger inte nära vatten.
Den här måsungen hittade en liten vattenpöl på parkeringen utanför mitt jobb idag. Och det gick ju att bada i den också.
För många år sedan började vi få besök av en familj grävlingar på landet. Vi hade nämligen börjat anlägga en ny kompost och det tyckte dessa invånare var smaskens.
Men det var väl sådär kul att ha vilda djur omkring sig när vi satt ute på altan på kvällarna. Men ju mer vi lärde känna varandra blev det som en ömsesidig respekt. Vi satt kvar och pratade som vanligt och de kom och åt ur komposten. Från början var det en max två grävlingar som kom på besök men varefter sommaren gick kom hela familjen förbi.
De lärde känna igen våra röster och blev mindre rädda. Jag läste på och förstod att de har bra hörsel men har dålig syn. Naturligtvis ska man ha respekt för att de är vilda djur men att de skulle bita till det knakar är bara en skröna.
Och så här har det sett ut under årens lopp fastän det varit jakt på dem under vissa år så har en ny familj alltid återvänt.
Vaknade vid sjutiden av att Elvis buffade på mig. Han tyckte minsann att jag kunde gå upp vilket jag också gjorde.
Det var strålande sol men ganska svalt ute men jag satte på mig varma kläder och så tog vi en promenad tillsammans. När vi en halvtimme senare kom tillbaka hade familjen fixat frukost; kaffe, nygräddat bröd och kokt ägg. Det smakade ljuvligt.
Förmiddagen bestod i att jag städade badrummet medan Ellinor grejade i ena grönsakslandet. Hon hade flyttat lite jordgubbsplantor hit från ett annat land som de växt ur.
Till lunch åt vi upp resten av smörgåstårtan från igår. Den hade tjejerna köpt på Lökens i Eskilstuna. De har en av de godaste smörgåstårtor jag vet och kan rekommenderas skarpt.
Sedan ställde sig Emelie att städa min bil. Den fick sig en omgång både in- och utvändigt och blev så fin när hon var klar.
På eftermiddagen blev vi bjudna till kusin Mats som fyllde år idag. Han bjöd på kaffe och tårta och där blev vi sittande några timmar och fikade och pratade och hade trevligt innan det var dags att gå hem för att förbereda middagen.
Emelie som fyllde år häromdagen hade önskat sig grillspett till middag och till det gjorde jag en potatisgratäng.
Mätta och belåtna efter en trevlig dag gick jag till sängs vid halv elva.
Satt ute och åt lunch på jobbet för första gången i år. Det prasslade till i buskaget intill oss och vi fick se först en sedan en till fast mindre igelkott som letade mat.
Alla blev så glada att få se dessa raringar och att de nästan inte var det minsta blyga gjorde ju inte saken sämre.
Tyvärr hade jag inte kameran med mig men P fick fram sin mobil och kunde fota den ena krabaten.
Nu är det vår ♥ ♡ ✿
Älskade Mitzi har bott hos mig sedan i lördags. Matte, Ellinor, ska sälja sin lägenhet och då kunde hon inte bo hemma under visningen.
Hon och jag har bott med varandra i 15 år. Men hon tyckte det var lite konstigt att komma hem till mig i min lägenhet. Det finns vissa vanor förknippade i vårt förhållande. När vi bodde i huset var hon van att säga till när hon ville gå ut och då var det bara att öppna dörren. Det var ju inte lika lätt här. Jag kunde bara erbjuda henne min balkong. Förvisso dög den att gå ut på men hon kunde inte se ut från den.
Och för att hon skulle slippa vara ensam tog jag ledigt idag. Vad gör man inte för sina barn?
Efter jobbet kom Ellinor hit och åt middag med mig. Det var en sista visning av lägenheten idag. Det verkar som försäljningen går bra så hon var glad.
Jag bjöd på renskavsgryta, något bara hon och jag gillar, så vi passade på att njuta.
Sedan packade vi ihop allt och de åkte hem.
Att jag är en riktig djurvän har väl inte undgått någon.
Och när A kom med sin 8 veckor gamla hundvalp till jobbet så smälte jag.
Bulldog är en av de finaste raser jag vet. Jag gillar även mopsar och Staffordshire, även om många tycker de är förskräckliga.
Men oavsett vad man tycker kan man ju inte mer än smälta när man ser en sådan här raring ❤
Jag har inte haft så fruktansvärt många husdjur i mitt liv.
Men det startade i alla fall med akvariefiskar som barn och det höll jag på med några år.
Sedan blev det en hund, en whippet, som kallades Nita, eller Seeberga Önitra, som hon egentligen var döpt till. Jag fick henne som en omplaceringshund och hon levde med familjen fram till hennes bortgång några år senare. En fruktansvärt snäll och go jycke.
Sen var det dags för mig att flytta till eget boende och då fanns det inte någon plats för husdjur förrän jag blev sambo.
Då skaffade vi en elak undulat och sedan en nymfparakit som inte heller var speciellt trevlig. Dem gav jag bort med glädje.
Efter vi hade flyttat till hus fick jag förmånen att vara kattvakt till min brors katt, Tudor. Det gav mig mersmak för katter och deras underbara mentalitet. Så när jag fick förfrågan om jag ville ta hand om en gammal Birma, Vivi, var jag inte svårflörtad.
