Även idag blev jag bjuden på glass av grannen.
Glass gjord på brynt smör med flingsalt lagd på lite vispad grädde toppad med blåbär. Jag tror det var bland den godaste jag ätit.
Det är efterkrigstid och nöden är stor i det krigshärjade Syditalien. Napolitanska Antonietta är desperat i kampen för brödfödan och sätter sin sjuårige son Amerigo, tillsammans med tusentals andra barn, på ett tåg mot Bologna. Amerigo hamnar hos den ensamstående Derna, vars svåger Alcide får en avgörande roll i Amerigos liv när han tillverkar en fiol åt honom. Allt är annorlunda i Emilia Romagna – språket, människorna, maten – men Amerigo anpassar sig snabbt till de nya levnadsvillkoren, inte minst tack vare musiken.
Men så en dag har det blivit dags att återvända till Neapel. Amerigo ser med nya ögon på smutsen och fattigdomen i Quartiere Spagnuolo och den olyckliga Antonietta. Han gör det han måste göra för att överleva, smyger ombord på ett tåg som tar honom tillbaka till sin fostermor Derna.
Många år senare när Amerigo återvänder till Neapel som en vuxen man och berömd fiollärare konfronteras han med sitt ursprung och det förflutna. Ska han sträcka ut en hjälpande hand till sin bror, som han själv blivit hjälpt en gång? Hur långt sträcker sig en människas skyldigheter gentemot en annan?
Idag kände jag av barnbarnstarmen så jag var tvungen att åka och hälsa på dem. Jag köpte med mig lunch så ingen skulle behöva stå vid spisen.
Prinsen visade mig ett spel han hade på sin platta. Jag förstod ingenting.
Några timmars häng blev det innan jag åkte hem.
Min sista dag på en fem veckor lång semester. Då passade jag på att besiktiga bilen. Och såklart gick den igenom.
Det var fler än jag som behövde se om sina bilar.
Efter så lång tid kändes det konstigt att åka in till stan för att äta middag med min syster. Vi träffades på vår vanliga restaurang och jag åt en Caesarsallad som jag brukar när jag är där.
Det märktes tydligt att det fortfarande är restriktioner för det var inte så många besökare på restaurangen. Men vi hade trevligt och hade massor att prata om.
Häromdagen fick en granne problem med elen i sin lägenhet. Jordfelsbrytaren slog på hela tiden att hon inte hade någon el.
Blev uppringd av trevliga grannar som frågade om jag kunde hjälpa henne. Sagt och gjort klev jag in i hennes elskåp och med lite fix och trix kunde jag konstatera att hennes spis hade lagt ner och det var den som varnade. Men när jag kopplat ifrån den hade hon el i sin lägenhet. Och hon blev så glad att hon hade TV.
Idag kom hon förbi och hade en blomma med sig.
Systrarna i The Staves är så samspelta att det blir riktigt snyggt.
Köttbullar måste nog vara bland det godaste som finns. Jag gillar de traditionella bäst och gärna med potatis eller mos, gräddsås, lingon och gärna inlagd gurka.
Det är fler än jag som gillar dem så den här dagen har blivit just köttbullens dag.
Eftersom jag fyllde år häromdagen bjöd jag min familj på middag. Den här gången gjorde jag det lätt för mig och beställde mat på grannrestaurangen.
Mitt i allt ståhej glömde jag ta en enda bild så dagen förevigades aldrig. Men så kan det gå…
Blev inbjuden av grannen att få smaka hemgjord fruktglass på spegel av yoghurt och mango. Hur gott som helst.
Fina G hade införskaffat sig en glassmaskin och då måste den naturligtvis användas.
När vi vaknade och ätit frukost hade vi kommit fram till Stockholms skärgård som är så otroligt vacker. Vädret var med oss den här dagen så mestadels satt vi ute i det fina vädret. Det var riktigt skönt i solen och jag fick lite färg i ansiktet.
Det blev en alldeles lagom minisemester.
På förmiddagen landade vi i Härnösand. Det småregnade ute men avtog ju längre dagen gick.
När vi ätit frukost tog vi en promenad in till stan.
Vi besökte domkyrkan med sin regnbågsmatta.
Och när vi var klar där tog vi en promenad till de gamla kvarteren som man ville riva för länge sedan.
En promenad till Konstmuseet blev det också.
Där hade man en utställning ”Tur i oturen” från Qvistska samlingen. Den skänktes till Härnösands stad av syskonen Elna och Nils 1968.
Det dyraste föremålet var en tavla av Henri Matisse som hängde innanför en larmad glasmonter (därav speglingen).
Det fanns även bilder och brev av August Strindberg, Selma Lagerlöf och två originalskisser av Carl Larsson föreställande han själv och hustrun Karin.
Ingen av oss var speciellt hungriga så vi gick tillbaka till båten. Någon av oss tog sig till bastun medan en annan nyttjade tiden med att läsa.
På eftermiddagen gick båten tillbaka till Stockholm och den gjorde en avstickare till Höga kustenbron.
Sedan blev det middag och en stunds häng i baren innan det var dags att gå och lägga oss.
Idag åkte jag och mitt sällskap på en båttur till Härnösand. En stad som jag senast besökte för många, många år sedan. På den tiden man var tvungen att passera genom städerna för fortsatt resa norrut.
Vi lämnade ett grått Stockholm på eftermiddagen och styrde mot Åland.
I väntan på att båten skulle avgå tog vi något att dricka.
Efter att vi installerat oss på rummet och utforskat båten blev det dag för mat.
Hyfsad buffé faktiskt.
Det sista av Stockholms skärgård innan det blev mörkt.
Sommaren 1220 är den högättade änkan Kristina på väg hem till Bjälbo med sina tvillingar, Helena och Ragnar. När en grupp fientliga män oväntat dyker upp blir den lilla dottern vittne till hur modern träffas av en pil.
Helena flyr, och chocken leder till total minnesförlust. Det ska dröja många år innan hon återser sin familj. Istället växer hon upp i kloster, där omständigheterna får henne att förklä sig till pojke. Som vuxen blir hon därför bekväm med att röra sig både i männens och kvinnornas värld.
✰✰✰✰
Livet är en kamp,
kampen är en häst,
hästen är en dragare,
dragaren ett stadsbud,
stadsbudet är en knöl,
knölen är en potatis.
Alltså är livet en potatis!
FB
Den här psalmen skrevs av Israel Kolmodin och trycktes i den svenska psalmboken 1694. Nu har Bianca Ingrosso gjort en egen mycket bra tolkning av melodien.
Blev bjuden på en grannträff på eftermiddagen. Det blev en trevlig uppföljning på den fest vi hade i föreningen för några år sedan. Men den här gången hade vi inte någon hoppborg.
Jag och grannen hade städat vår föreningslokal under gårdagen och den blev så fin ihop med den nya bäddsoffan vi precis köpt.
Den invigdes av B och A som tyckte den var riktigt skön att sitta i.
Grannen G och R satte på grillen och lade på kycklingfiléer som sedan bakades ihop till kebab. Till det hade de grönsaker och goda såser. Tyvärr hade vi inte vädret med oss så vi fick sitta inomhus. Men vad gjorde det i trevligt sällskap!
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Struktur
Vilket område i ditt liv är mest organiserat?
Det jag har i min dator.
Vilket område i ditt liv behöver mer struktur?
Att försöka hitta balans till mitt arbete.
Har allting sin egen plats i ditt hem?
Nästintill.
Vad om något bland dina rutiner ändras nu till hösten?
Att kunna röra sig bland människor igen och att träffa mina väninnor.
Hur ser du till att skapa struktur i vardagen?
Genom klockan.
Efter ha varit på landet en evighet kändes det bra att åka hem. De hade lovat att det inte skulle bli så bra väder framöver. Men det har varit sköna veckor tillsammans med min familj.
Hamnade i broöppning i Södertälje men vad gjorde det när jag kunde sitta och läsa om nordiska gudar!
Dagen bjöd på lite varmare väder än det varit de senaste dagarna. Så på eftermiddagen packade vi ihop oss och gick till stranden.
Mitt lilla sjöodjur som hoppade i utan krångel trots att det var kallt i vattnet.
När Prinsessorna hade badat klart blev det lek på stranden.
Det blev både kräftor och räkor…
…tillsammans med en massa tillbehör.
Idag tog vi oss till Sagostigen. Ett paradis för små och stora barn. Det var många år sedan jag var där och även om mycket var sig likt var mycket också omgjort.
Det hade kommit dinosaurier till parken.
Sedan tittade vi in hos prinsessan som sov så dåligt trots mängder av madrasser.
Här hade Askungen varit på bal och tappat sin sko utanför dörren. Nu var den gjord av guld.
Sedan kom vi fram till bron där bockarna Bruse bodde. ”Vem knackar på min dörr”?
Vi var tvungna att vara tysta vid trollen.
Här snarkades det friskt.
En Prinsessa som ville kacka på en trolldörr. Men det var ingen som öppnade.
När vi tittat klart på husen med sagorna var det dags för lite bus. Det fanns bland annat pariserhjul, hoppborg och lådbilar till alla barns förtjusning.
Sedan blev det en billig fika i ett av de små båsen.
Hållplats för dressinbanan.
En liten fick slita hårt i dressinen innan det var dags att åka hem.
Familjen vaknade till en lite kylslagen morgon med moln på himlen. Vi bestämde oss för att ta oss till stenröset där det fanns grottor.
Det var inte långt att ta sig dit men det var en ganska otillgänglig miljö att ta sig fram. Massor med diken som vi inte visste fanns och massor med djupa hjulspår från hjullastare.
Marken vi gick över var egentligen ett kalhygge där barkborrarna hade gjort att träden hade avverkats. Men markägaren hade satt nya plantor som var vitmålade nertill. Jag tror att färgen skyddar mot skadeinsekter.
Miljön var så otillgänglig att det var svårt att avgöra om det fanns några grottor. Men ett delat berg kunde vi upptäcka. Och kanske där någonstans fanns en grotta?
I korgen fanns både kantareller som vi hittat på vägen och lite mellis.
Det var skönt att ta en liten paus.
Det ser inte så långt ut till grannens hus men i den här terrängen var det jobbigare att gå än vi kunde väntat oss.
Det var skönt att komma tillbaka på promenadbar mark igen efter en stukad fot.
Idag är det internationella kattdagen. I många länder anser man att det är dagen då man ska tänka på alla hemlösa katter i världen. Uppskattningsvis omkring en halv miljon.
Att kunna sitta ute och äta frukost är ingen självklarhet eftersom det är rätt kyligt i luften. Men idag var det såpass varmt att jag kunde njuta av utomhusluften.
Jag läser och bara njuter.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Aldrig säga aldrig III
Vad är något typiskt för sommaren du aldrig har gjort?
Badat än så länge.
Vilken genre läser eller tittar du aldrig på?
Science fiction.
Vad skulle du bara göra om du fick 1 miljon kronor?
Gå i pension.
Vad är något du gjort en gång men aldrig igen?
Maratoncyklat på en spinningcykel.
När går du aldrig över gränsen?
I diskussioner där jag märker att mina ord tryter.
Tänk att det gått ett helt år sedan min minsta Prinsessa föddes. En tjej som är så lik sin mamma på många sätt. Som att bara vara nöjd som exempel.
Just den här dagen tog hon sina första steg. Älskade tjej.
Hon bjöd på tårta, frukt och kakor.
Det råder sorg på Hojum. Den egensinniga Agnes ligger för döden och på tunet är allt onaturligt stilla i sommarhettan. Den enda som inte låter sig påverkas är den unga Ester som väver ljusa framtidsdrömmar. Som föräldralös har hon vuxit upp med sin kärleksfulla morbror Lars och hon har skolats i latin och skrivkonst.
Men drömmarna krossas när morbrodern sätter henne i kloster och hela Esters värld faller samman. Ödet vill annorlunda och Esters liv blir mer dramatiskt än hon någonsin kunnat ana.
Ingrid Kampås skriver fängslande om en kvinnas livsöde i slutet av 1100-talet. Skildringen är fylld av dramatik och spänning, och ger en god inblick i kvinnans villkor under medeltiden.
✰✰✰✰
Den här sommaren har jag nog inte ätit så mycket melon som någonsin. Det börjar ju importeras mer och ovanliga sorter av melon.
Men den melon som har funnits länge är just vattenmelonen och idag har den sin egen dag.
Och visst är vattenmelon både gott och svalkande? Och inte minst ett bra mellanmål utan kalorier?
Nu är det 10 år sedan jag fick tillgång till min lägenhet och jag minns att det var en så skön känsla.
På så lång tid har det naturligtvis hänt massor men det bästa är att det gått bra för hela familjen. Även fast vi splittrats. Och att jag har fått fyra underbara barnbarn som idag är mitt allt. Det är nog det bästa.