Jag blev medbjuden av väninnan M på ett stickträff med ett gäng andra stickglada kvinnor. Vi träffades på ett café i närhooden. Jag hade med mig sockor som jag fortsatte sticka på.
Ett trevligt gäng som jag säkert kommer träffa flera gånger.
Kategori: Handarbete
Sy- och hantverksmässan
Nu var det många år sedan jag var på sy- och hantverksmässan. Igår träffade jag M och en väninna för ett varv bland utställarna.
Jag köpte några garnnystan som jag ska sticka strumpor av.
Ännu en klar
Nu har jag virkat varsin – Bucket hat – till mina barnbarn och just denna pimpade jag med lite glaspärlor. Jag gjorde en kedja med blommor i olika färger. Blev jättenöjd.
Nu är den klar
Den första – Bucket hat – är klar och nu väntar tre till att bli klara. Ett jätteroligt projekt som mina barnbarn ska få.
Den är till mellanprinsessan.
Restgarnskoftan
Äntligen gjorde jag klar koftan som jag stickade av restgarn. Den ska min största Prinessa få när jag träffar henne nästa gång.
Hoppas hon blir nöjd ❤️
Äntligen blev den klar
Tröjan till min Prins som jag hållit på att sticka så länge.
Nu är den klar
Den här fina tröjan stickade jag klart idag lagom till min mellanprinsessa kom på besök.
En Pippitröja stickad i melerat bomullsgarn med vita inslag. Och dessutom i mönster. Jag känner mig riktigt nöjd.
Lite handarbete sådär
Något som jag pysslat med under semester är att återuppta lite halsbandstillverkning. Det var något jag höll på med under för flera år sedan.
Men det var lite ringrostigt i början eftersom det var så länge sedan men sedan kom jag på tekniken. Riktigt roligt eftersom det går så fort att göra dessa ”Daisys”.
Då, på den tiden, sålde jag massor av mina alster. Nu ska jag försöka börja sälja dem igen.
Till de små
Jag hade slut på mina barnhalsband som är så populära som presenter att jag under några dagar var tvungen att tillverka några nya.
De är sydda av glaspärlor med en supertunn nål och stark tråd så att de ska hålla. Ingen den andra lik.
Ett intresse jag hade för flera år sedan som jag kommer berätta om senare.
Och visst är de söta?
Äntligen
Nu blev koftan till min lilla Prinsessa äntligen klar.
Den blev jättesöt tycker jag även fast det tagit väldigt lång tid att slutföra den.
U.F.O (Unfinished objekt)
Äntligen har jag tagit tag i mina stickprojekt igen. Fick ju hjälp av S med knäppkanten till koftan jag hållit på med hur länge som helst vilket var tur. För när det strular har jag inget tålamod alls utan lägger allt ifrån mig.
Så nu ska här stickas klart innan det går så långt att bäraren hinner växa ur kläderna.
Stickning
Jag blev så sticksugen att jag funderade på att gå förbi garnaffären som ligger i grannhooden för att köpa garn till Lill-Prinsessan. Men så kom jag på att jag började sticka en kofta till Prinsessan för några år sedan. Den blev liggande för att mönstret var så krångligt och jag orkade inte ta tag i det.
Men skam den som ger sig. Jag åkte hem och tog fram stickningen och började lusläsa beskrivningen, gjorde markeringar i mönstret och fortsatte där jag slutade.
Nu jäklar ska den väl bli klar innan den lilla har vuxit ut den innan den blivit klar.
Den stora stickningen
I Sverige är många ofrivilligt ensamma, särskilt äldre. Vissa har svårt att komma utanför sitt hem och träffa andra. Tanken bakom ”Den Stora Stickningen” i Sverige är att lyfta frågan kring ensamhet bland äldre och samla in pengar till Röda Korsets besöksverksamhet för äldre.
Hur gör man då för att hjälpa?
Man stickar en minimössa som ska passa till en Innocent-smoothieflaska och under februari sätts mössorna på smoothieflaskor och för varje såld smoothie med mössa skänker vi 2 kronor till Röda Korsets besöksverksamhet för äldre.
Det här låter som en alldeles fantastisk idé och jag håller på att sticka en jag med.
Läs mer om projektet
Så blev de klara
Sockorna jag stickade till Emelie tog definitivt inte lika långa tid att sticka som de jag gjorde till Ellinor förra sommaren.
Det är kul att sticka men sockor är kanske inte favoriten.
Ljusstöpning
Idag åkte jag in till stan för att stöpa ljus i Sthlm ljusstöperi Det var jag och tjejerna, två väninnor och ett tjejgäng som samlades för att under några timmar stå och doppa vekar för att de skulle bli till ljus. Det blev en trevlig dag där vi blev bjudna på en god soppa och ett glas vin för den som ville. Med våra flera kilo tunga kassar åkte jag och tjejerna hem till mig för att slappa en stund innan vi gick vidare till den lokala grekiska restaurangen som ligger i närheten.
Det blev en bra dag ❤
Sticka sig lite
Hittade lite restgarn i mina gömmor och eftersom jag är lite sticksugen började jag sticka ett par minisockor.
Alltid kommer de väl till användning någon gång ♡
Reparation
Hittade två halsband jag stoppat in i ett skåp för att lagas. De hade jag nästan glömt bort så det var en ren slump att jag hittade dem.
Det ena behövdes bara träs på en gummisnodd och lägga till några pärlor för att bli klart. Det andra var trätt på en annan slags tråd och med knutar mellan vissa pärlor och det var detta jag hade lite huvudbry över. Fördelen med att göra så är att om det går sönder så far inte alla pärlor iväg. Men jag valde en lite enklare variant. Jag trädde det på fiskelina istället. Och med många knutar i änden ska det väl hålla?
Nu hoppas jag att ägarna ska bli nöjda ❤
Den sjunger på sista versen
Tog fram min gamla trotjänare idag. Jag behövde sy upp gardiner och laga byxor åt Ellinor. Men jag märkte att den inte riktigt ville sy som jag ville. Lite zick-zack blandat med raksöm innan den hittade den söm som jag ville.
Men nu får den hänga med så länge jag bara behöver sy raksöm.
Min stickning
Hittade en jättefint mönster till garnet jag köpte i somras. Det ska bli en halsduk till Emelie.
Äntligen
Efter cirkus fyra år är de äntligen klara.
Garnet jag fick av Susanne och skulle sticka sockor till Ellinor blev liggande. Men en socka fick jag till det förra året. Sedan stickade jag fel och ruttnade. Men fy den som ger sig sa jag ett år senare och tog tag i stickningen igen.
Yes yippie 😀
Äntligen är den klar
Fick för ett tag sedan sådan lust att börja sticka. Jag stickade hur mycket som helst i mina unga år men tröttnade. Och det här intresset har vilat i många år.
Men så fick jag för mig att börja igen och startade med en enkel tröja till Ellinor. Vis av erfarenhet gjorde jag bakstycket klart innan jag stickade ärmarna. När de var klara var det bara framstycket kvar och rent psykologiskt var det enklare när jag visste att bara det var kvar.
Men nu äntligen blev den klar och fick sig ett litet ”märke” på armen som ett enkelt smycke för att förhöja enkelheten.
Jag känner mig nöjd ❤
Nu vet jag varför
Under mina unga år stickade jag. Massor. Det blev mest koftor och tröjor och jag kunde knappast vänta att få starta på nästa projekt. Däremot blev det endast ett par sockor och nu förstår jag varför…
… finns det något tråkigare än att sticka sockor?
Men jag fick garn för lite sedan så jag startade med ett par och idag blev jag klar med den första. Nu har jag bara en kvar ❤
