Det var riktigt skönt att få sova ut i morse. Jag var helt urlakad efter gårdagens konsert.
När jag skulle åka iväg så jag att det var punka på bilen. Men vilken tur att jag bor granne med en bilverkstad. De fixade till det på ett nafs och sedan kom jag iväg.
Jag hann inte ta något kort på kycklingen ”innan” vi åt
Jordgubbar och glass är aldrig fel
Årets första vattenmelon
Vi kunde sitta ute och äta lunch i det fina vädret och jag fick gulla med den lilla.
Det sög så i mormorstarmen att jag var tvungen att åka förbi den lilla för att bara få gosa en stund.
Älska ❤
Fick en fin bild när hjärtat satt hos sin farmor
Blev väckt av den lilla familjen som inte ville sova så här på morgonen. Men efter några timmar var det dags för en powernap och den hade hon i mormors famn.
Så helt underbart att få sitta så här med en liten i famnen.
En annan liten älskling som inte ville att jag skulle ha sovmorgon. Klockan halv fyra väckte hon mig denna morgon.
Det är tur jag inte har småbarn längre. Jag undrar hur jag orkade en gång i tiden?
Det var längesedan det var så skönt ute. Familjen hade samlats på landet för att fira Valborg tillsammans. Efter en promenad och en god middag bestående av grillspett tände vi på årets brasa som egentligen bestod av två. Lite snicksnackande med fina grannar hann jag med innan det var dags att gå hem och vara barnvakt.
Både vitsippor och scilla hade kommit upp i gräsmattan.
Snart ska bryggan läggas på plats och det går att bada.
Valborgsmässoelden a la Björklund.
Häromdagen, när det var Alla hjärtans dag, fick jag en superfin ros av mitt fina barnbarn när hon kom till mig på middag.
Tyvärr tog det inte många dagar innan jag hade glömt att vattna den och alla fina blommor trillade av.
Som tur är finns det fina hjärtat kvar och lyser upp i det gröna. Rosen tänker jag ta med till landet i sommar och gräva ner. Det kommer den att gilla.
En spontan inbjudan till besök som slutar med middag är det bästa jag vet.
Idag kom den lilla familjen hit för att äta middag i all enkelhet. Och det bästa av allt var att jag fick träffa min kråkunge.
I det lilla finns guldkanten.
En tidig ”Alla hjärtans ros”
Lilla grynet var fantastisk idag. Inte ett endaste knyst sa hon. Hon hade god hjälp av sina fina kusiner som var runt henne vid dopfuntet.
Sedan var det dags för dopfika med alla släktingar som var bjudna. För oss övriga blev det en rolig släktträff.
Hon är fantastisk lilla Signe ❤
Nästa helg kommer det bli dop för lilla sockertoppen. Så idag träffades familjen för att baka.
Det blev flera sorters kakor, sådär som det ska vara på ett dop. Och jag fick möjligheten att umgås med den lilla.
Love you ❤
Oj vad jag har längtat. En förkylning satte stopp för vårt möte förra helgen men idag blev det äntligen dags.
Jag hade en semesterdag idag och kunde åka till mitt barnbarn lite tidigare på dagen för att träffas. Hon hade växt otroligt på nästan 14 dagar. De är ju så när de är så här små, det blir förändringar varje dag. Nu hade hon börjat följa med blicken och kunna ge leende och lite svar på tal.
Tänk att få sitta och hålla om den lilla i flera timmar. Som nybliven förälder hinner man ju aldrig det. Men en mormor har all tid i världen till det. Och inte blir det sämre av att en liten kurar ihop sig och vill komma närmare. Då kan man inte annat än att krama om och njuta.
Det här är livets efterrätt ❤
