Två kvinnliga poliser – Karin ”Kaiser” Johansson och Agneta Thorén – kliver oberoende av varandra in i ett getingbo av lögner, brott och konspirationer på högsta ort. Karin arbetar på våldsroteln och närmar sig en chefsposition efter en lång karriär inom kåren. Agneta har efter en hörselskada i samband med gisslandramat vid västtyska ambassaden tvingats till skrivbordstjänstgöring.
Roligt att läsa om en tid som var otroligt viktig för mig när jag var tonåring.
Mina grannar hade ingen aning om att jag inte ätit frukost när de levererade hemmagjord leverpastej.
Det blev bra till mina frukostmackor.
Nu har höstens säsong av biobesök startat. Jag försöker gå på bio en gång i månaden. Det är något speciellt att få slå sig ner i en salong där det är alldeles mörkt och se en film på stor duk. (Att jag alltid somnar är en annan historia).
Jag var och såg – Downton Abbey: The grand finale. Lite sorgligt att det är slut på denna trevliga serie som gått i fler år. Men som tur går det att se den i repris på streamingkanalerna.
Skulptur av Gösta Fredberg
Jag försöker alltid besöka biografen Victoria som nog måste vara bland de äldsta i Stockholm. Och så blev det även den här gången.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Bildligt
Om din vecka var en boktitel, vilken skulle den heta?
Tankar i vardagen.
Om du skulle måla en tavla baserat på din vecka, vilka färger skulle du använda?
Massor av starka färger.
Om din nuvarande energi var ett fordon, vilket skulle det vara?
Någon snabb sportbil.
Om ditt sociala liv var ett djur, vilket skulle det vara?
Ett lejon.
Om livet var en stig, var befinner du dig just nu: i en uppförsbacke, nedförsbacke eller på en raksträcka?
På en raksträcka.
Duktiga Veronica Maggio.
När jag hämtade min minsta Prinsessa fick jag med mig en fin bukett dahlior med mig hem.
Nu hoppas jag att knopparna ska slå ut såsmåningom.
Idag är det höstdagjämning vilket betyder att det blir mörkare och mörkare för varje dag framöver. Kanske är det inte mörkret i sig som jag inte gillar utan kylan och snön som kommer med vintern.
Jag är inte någon vän till vintern. Det är den årstid jag gillar minst.
Familjen bestämde att vi skulle äta lite småplock framför TV:n igår kväll. Och det blev sådär mysigt som det blir när det börjar mörkna.
Så här fin var inte pelargonen idag. Men jag måste få visa upp den när den är som vackrast.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Guilty pleasures
Vad är det mest lättsamma eller fåniga du kan fastna med i timmar?
Enkla spel på plattan eller telefonen.
Har du en tv-serie, film eller bok du ofta återkommer till?
Helt klart, Mr Bean on holiday, som jag kan se om och om igen.
Vad är den enklaste lilla lyxen du kan ge dig själv en vanlig tisdag?
En god middag köpt på restaurang.
Finns det något barnsligt du fortfarande älskar att göra?
Titta på barnfilmer.
Vilket litet nöje i vardagen gör dig orimligt glad?
Att få sova på morgnarna.
Det blev ett trevligt besök på Thielska galleriet på Djurgården. Jag gillar egentligen inte muséer men det här var lagom stort.
Men först tog jag och mitt sällskap båten från Nybroplan till Blockhusudden. En trevlig resa på 30 minuter.
När vi kom fram åt vi lunch.
En äkta Bruno Liljefors
Och en äkta Anders Zorn
Anledningen till vårt besök var att se utställningen av ”Döderhultarn”. Men den bestod bara av fyra montrar så lite besvikna blev vi.
Buketten gömmer en gravidmage
En version av shackspelare
Sist men inte minst fick August Strindberg hamna på bild innan vi tog bussen genom stan för att ta tunnelbanan hem.
En häftig låt av för mig en okänd engelsk grupp med namnet Wolf Alice.
Igår träffade jag min gamla arbetskamrat som numera blivit en fin vän. Vi träffades på Port 73 som är en handelsplats i Haninge.
Hon är några år yngre än jag och har några år kvar att jobba. Jag tycker så synd om henne i den situation hon sitter i. Att ha passerat 60 och försöka hitta något annat jobb är nästintill en omöjlighet. Att skylla på åldersdiskriminering kanske inte alltid är rätt för när man blir äldre är lusten att vara på hugget inte så stort.
Nu har jag gjort ett quiz om lövträd. Vill du själv göra det hittar du det här
Under gårdagens förmiddag tog jag tunnelbanan till Enskede Gård för att ta en promenad till Enskede värdshus. Det var m å n g a år sedan jag gick den här vägen genom den fina parken. Det var på den tiden jag red på Enskede ridskola som ligger mitt emot värdshuset. På andra sidan ridskolan och snett emot värdshuset ligger den Serbisk-ortodoxa kyrkan som jag också sjungit i. Men det är också ett minne blott.
Ridskolan ligger mittemot värdshuset
Anledningen var att jag var bjuden på brunch. En försenad födelsedagspresent från familjen och det var jag och mina döttrar som träffades. Vi blev anvisade ett bord, och intruerade, hur brunchen var upplagd så det var bara att hugga in. Vi åt så magen stod i fyra hörn och det var riktigt gott.
Så gott men jag orkade inte äta upp allt
Så god mat i den fina miljön men nu hotas värdshuset av rivning eftersom det ska byggas bostäder på tomten. Och Stockholm växer…
En varm sommardag får Amanda veta att hennes morfar blivit mördad och hennes mormor svävar mellan liv och död. Händelsen blir starten på en omtumlande resa genom en familjs våldsamma och smärtsamma historia. Hennes egen mor, den så kallade Arbogakvinnan, blir snart huvudmisstänkt. Amanda dras in i mordutredningen, samtidigt som hon försöker frigöra sig från mammans alla lögner och manipulationer. Hur hanterar man att den som en gång var ens trygghet nu är den som orsakat den djupaste smärtan?
Även om boken innehåller en del upprepningar så berör den mig bitvis. Men det finns något som skaver… Att någon kommer från en dysfuntionell familj in i nästa kanske inte är så konstigt. Men att lyfta en familjemedlem till skyarna är för mig en gåta. Men trots det är boken en bladvändare och läsvärd.
När Joe och hans familj kommer till villan i bergen ovanför Nice tycker han sig se ett lik i swimmingpoolen. Men det är en högst levande flicka. Kitty Finch heter hon, en självutnämnd botaniker med grömålade naglar som naken kliver upp ur vattnet och hamnar i centrum för semesterfirarnas intresse. Vad gör hon där? Vad är hon ute efter? Och hur kommer det sig att Joes fru låter henne stanna kvar?
⭐⭐⭐
Det här var en bok jag inte blev riktigt klok över. Jag förstod mig inte på karaktärerna och hade därför svårt att komma ihåg vem som var vem trots att de inte var så många. Sedan var kapitlen alldeles för långa vilket också bidrog till att jag tappade fokus. Boken är den enda av författarens böcker som är översatt till svenska. Fördelen var att boken inte var så lång.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Knasigt
Vilken pryl i ditt hem skulle du klara dig längst utan?
Dammsugaren eftersom jag har en robotdammsugare.
Vad skulle du sakna mest om du helt plötsligt inte fick använda internet på en månad?
Att inte kunna mejla.
Om du kunde trycka på ”shuffle” på din vardag – vad tror du skulle hända?
Kanske ingenting eftersom jag inte behöver ta hänsyn till något.
Om du fick dubbelt så mycket tid på ett vardagsmoment – vilket skulle du helst förlänga?
Ingenting eftersom jag styr mina dagar själv.
Om du var tvungen att leva ett helt år i en filmgenre – vilken genre skulle du välja?
Jag skulle nog välja komedi eftersom det är lättsamt att titta på.
Igår när jag och mitt sällskap kom ner till tunnelbanan för att åka till stan visade det sig att det var stopp i trafiken. Så vi var osäkra på om vi skulle hinna till föreställningen vi skulle på. Men vi hade tur för vi behövde bara vänta i 10 minuter och till stan kom vi trots att man hotade med att det skulle vara stopp vid Slussen.
Men innan föreställningen hade man spärrat av ”plattan” för att Stockholms musikkår? skulle ha någon uppvisning. Så det var bara att traska runt avspärrningen.
Föreställningen vi såg handlade om Alva Myrdal och var mycket sevärd trots att jag satt illa.
När vi sedan skulle hem var det stopp i tunnelbanan igen! Jag tror aldrig jag varit med om det förut. Två förseningar på samma dag! Men hem kom vi och jag var barnvakt till mina Prinsessor på eftermiddagen.
Snart är det dags för denna teater.
Världen är en scen, men… Soppteaterns scen är borta. Det står bord överallt. Och bland borden irrar en förvirrad själ. Aha. Det är Dante. Inte ens till mitten hunnen på sin levnads vandring har han gått vilse vid Sergels torg.
En alldeles ny och superfin låt av Håkan Hellström.
Igår var det blodmåne som inte gick att se med blotta ögat men kunda fångas upp av mobilkameran fast det inte blev bra bild.
Men jag gjorde ett gott försök ändå.
Morgonen började molnigt men varmt och så fortsatte det hela dagen.
På eftermiddagen tog jag tunnelbanan till stan för att se och höra körsång på Medborgarplatsen på körsångens dag som har funnits sedan 2020. I år var det storkör vilket gjorde att det lät bättre.
Delar ur Skönstavikskören
Gårdagens middag bestod av rökta räkor med aioli. Åh så gott. Jag skalade dem innan jag åt eftersom jag inte gillar att äta med händerna. Då kunde jag välja att äta med gaffel istället.
Snart ska jag packa ihop mig för att ta tunnelbanan in till stan för att lyssna på körsång.
Elisa har en rolig utmaning med ett givet tema varje vecka. Den här veckan är temat – Vardagstwist
Om du bara fick äta frukost till middag resten av veckan – vad skulle du välja?
Smörgås och kaffe.
Om din dammsugare kunde prata, vad skulle den säga till dig?
Använd mig oftare skulle de ena säga och den andra att jag skulle tömma den oftare.
Vad skulle hända om du bytte din kvällsrutin mot din morgonrutin?
Inget speciellt.
Vilken vardagssituation borde ha en pausknapp?
Inget speciellt här heller.
Vilken aktivitet i kalendern skulle behöva planeras in lite oftare?
Träning helt klart.
Nu har duktiga Zara gjort det igen.
Nu börjar höstens föreställningar för mig och det ska bli så kul. Den första blir på soppteatern.
En folkhemsmusikal om den oförtröttliga Alva Myrdal som stred för allmänna skolor, barnbidrag och daghem, och till slut vann varenda kamp. Kvinnan som formade Sveriges 1900-tal och blev som en morsa för ett helt folk. En glad musikal men med ett oväntat slut. För vem, i längden, gillar en morsa.
För första gången på många år köpte jag med mig en bukett rosor hem. När matpriserna steg så snabbt valde jag bort att köpa blommor. Det blev mat istället.
Men den här buketten kostade inte så mycket och att ha fina blommor hemma är riktigt trevligt.
Att tvätta fönster är något bland det tråkigaste jag vet. Om man till och med har fyra sidor att putsa tar det sin tid.
Men jag bestämde mig för att ta ett rum per dag så då är putsningen gjord på tre dagar.
Två rena och ett smutsigt
