Blev bjuden på bio och filmen Orientexpressen. Den var sådär att jag inte rekommenderar den.
Men det var kul att den var gratis i alla fall.

Blev bjuden på bio och filmen Orientexpressen. Den var sådär att jag inte rekommenderar den.
Men det var kul att den var gratis i alla fall.

För ungefär 10 år sedan hade jag förmånen att få var tjänstledig för att egentligen inte göra någonting. Jag valde att börja tillverka smycken det låg i modet då och massor av pärlaffärer på nätet tittade fram. Det blev många smycken gjorda och många blev sålda men jag har fortfarande massor kvar.
Men nu ska jag försöka bli av med dem och valt att försöka sälja dem här på hemsidan. Det som fortfarande finns kvar att göra är att fota dem. Men sedan så…

Som jag sagt tidigare sjöng jag inte med i körens julkonsert i år men hade uppdrag att spela in föreställningen istället.
Här kommer ett smakprov:
På fotokursen skulle vi lära oss ytterligare inställningar i kameran. Om man som jag behöver mycket tid tyckte jag det var svårt.
Men en bild på en av deltagarna lyckades jag få till det:

Eftersom jag inte ska vara med på körens julkonsert i år satt jag och lyssnade. Det lät fantastiskt bra och jag känner mig stolt över att få vara med detta härliga gäng.
Min uppgift på konsertdagen är att filma konserten.
Ja det kan jag väl stå ut med…

Ett gäng solister
Test av kamerans funktioner.

Jag och stora E åkte direkt från jobbet till Sickla för att gå på bio. Vi såg – All inclusive – med bland annat Susanne Reuter. Vi började med att äta sushi innan vi tog oss till biosalongen.

Vilken good feeling filmen gav och det var perfekt att gå med en dotter.

Grattis till alla Elisabet:ar som har namnsdag idag.
Dagen fortsatte med den läxa jag fick i torsdags på fotokursen. Det var att fota något i rörelse och få bakgrunden att se ”blurrig” ut.
Jag lyckades sådär kan jag väl erkänna. Jag är fortfarande en novis inom fotokonsten och kommer aldrig bli någon mästerfotograf.

Vilken fantastisk fest jag var på idag.
Min fina svägerska och svåger fyllde 160 år tillsammans och firade det med en rejäl fest. Det började med mingel och bubbel innan vi satte oss till bords.
Där hade det dukats upp med en supergod buffé. Sedan fortsatte kvällen med massor av sång och musik av begåvade barn och barnbarn.
En högst aktuell låt skriven av Gunnar Edander som även är med och sjunger
Jag kan konstatera att jag fotar hellre än bra. Läxan vi hade till idag lyckades jag inte att få till.

Testbild
Idag var jag på utbildning eller egentligen en praktisk övning hur vi på jobbet ska agera och jobba om det värsta skulle hända i Stockholm igen.
Det var en otroligt nyttig övning för mig eftersom jag inte riktigt kunde hitta min roll från början men efter ett tag släppte det och jag kunde bidra med mina erfarenheter.
Efter övningen hade vi en sammanfattning där alla tyckte det hade varit roligt samtidigt som vi även tyckte det var skönt att det just bara var en övning.

När jag var i Farsta i lördags fick jag tag i en rosbukett för 20 kronor. Då gör det inte så mycket om den inte står så många dagar. Jag får iallafall njuta av den idag.

Jag hade en bit fläskfilé liggande i frysen och så hittade jag ett recept som jag blev inspirerad av att prova. Det blev min middag idag.

Fläskfilé Impario
4 port
600 g fläskfilé
2 gula lökar
1 gul paprika
2 msk olja till stekning
2 tsk sambal olek
2 msk chilisås
1 tsk curry
1 tsk socker
2 msk soja
2 dl créme fraiche
skal och saft av 1 apelsin
1 pressad vitlöksklyfta
1 dl vitt vitt vin
Skär den putsade filén i ½ cm tjocka skivor. Strimla lök och paprika. Riv skalet och pressa saften ur apelsinen.
Bryn löken lätt i en traktörpanna och tillsätt paprikan, apelsinskalet och sockret. Stek ihop några minuter. Tillsätt sambal, chilisås, soja, curry, vitlök, créme fraiche och vitt vin. Koka upp och låt småputtra några minuter på svag värme.
Bryn under tiden fläskfilén i en stekpanna. Salta och peppra. Lägg den sedan i såsen och rör runt. Smaka av och späd eventuellt med mer vin.
Servera med ris.
Notering: Jag har lagt till vitlök för mer smak från originalreceptet.
Åkte en sväng till Farsta på morgonen för att träffa mina fina tjejer. Valde att ta bussen och blev lite förvånad när det var en kort sådan. Nuförtiden är det ju mest dragspelsbussar som trafikerar vägarna.
Jag fick vänta en stund innan de övriga kom men det gjorde inte så mycket för jag hade tagit med mig kameran för att fota läxan vi fick i torsdags. Att frysa en bild på ett rörligt föremål så att den blev skarp medan omgivningen blev oskarp. Inte helt lätt kan jag säga.

En Prinsessa i leklandet
Efter att vi ätit lunch fick Prinsessan sova och då valde jag att sitta med henne medan de andra sprang runt i butiker. Då kom en gammal körkamrat förbi som jag inte träffat på flera år. Vi hade så himla kul ihop på den tiden och jag har saknat henne i kören. Vi åkte till Serbien ihop och delade rum tillsammans på det sunkiga hotellet. Vi har gjort en massa annat även här hemma men tiden och lite annat har satt stopp för våra träffar. Men nu jäklar ska vi ses snart och bollen ligger hos mig.

Julskyltningen hade redan startat
Nu är det grått och inte speciellt kallt men för ett år sedan såg det annorlunda ut.
Snön fullkomligt vräkte ner den dagen och gjorde det väldigt svårt att ta sig fram. Hur jag tog mig hem har jag inget minne av men jag tror jag fick skjuts.

Men det gav biverkningar flera dagar efteråt har jag minne av. Bussarna tog sig inte fram på flera dagar så jag fick ta mig till jobbet på alternativa vägar.
Om dagen har jag skrivit här
Idag var jag på min första lektion av fem om fotolära. Jag satt nästa hela lektionen som ett frågetecken men lagom till vi skulle gå hem klarnade en del.
Vi var en skara elever med vitt skilda jobb, åldrar och erfarenheter som möttes. De flesta hade kameror gjorda av de kända kameratillverkarna förutom jag och en till. Men vi hade funktioner som fanns i de andras kameror så vi lyckades få till de inställningar som vi behövde för lektionen.
Äntligen började jag förstå det här med slutare och bländare och skärpedjup så nu hoppas jag att lyckas med att få bättre bilder på Prinsen och Prinsessan som aldrig vill vara stilla.

Samma motiv men med olika inställningar.
När jag var ute på lunchpromenad gick jag förbi den fina dammen som är anlagd bredvid jobbet.
Med någon minusgrad hade frosten lagt sig och gjort en liten hinna på vattnet. Men några änder hade ändå hittat en öppen del på vattnet där de simmade omkring.

Tänk att en hederlig korv med hemlagat mos kan smaka så otroligt bra.

Det blev min middag idag.
Nu ska jag gå på kurs för att bli bättre på att fota. Jag har nämligen svårt att få till bilder för det jag ser för blotta ögat till att få ner dem på bild. Men framför allt att lära mig hantera min kamera.
Det ska bli så roligt och på torsdag startar det.

Jag har drabbats av något som heter bursit och kunde därför inte ta den årliga promenaden på Skogskyrkogården för att tända ljus för nära och kära.
Men familjen träffades hos R för att äta gemensam middag. Och som traditionen bjöd blev det – Chili con carne – som vi haft som tradition i många år.

Veckan inleddes med att jag var lite orolig för hur den skulle utvecklas. Eftersom det var höstlov hade många fått ledigt. Av sex personer var vi endast två kvar i slutet på veckan.
Men det gick bra för det märktes att fler än vi hade lov så trycket var inte så hårt.
Så jag kunde avsluta fredagskvällen som jag brukar. Med rumpan i soffan iklädd myskläder.

Tänk att jag känner ett sånt otroligt lugn när jag fått träffa dessa finingar. Hämtade Prinsessan på förskolan på eftermiddagen och sedan åkte jag förbi Prinsen på vägen hem. Det blev ett kärt möte för oss alla.
Gullungar ❤


Nästa häftiga jullåt kanske?
Jag hade ingen aning om att detta kända verk kommer från Turandot som jag var och såg på igår.
Mycket vacker är den i alla fall!
På eftermiddagen åkte jag in till stan för att titta på föreställningen Turandot på Folkoperan. Det var en ganska märklig historia om liv och kärlek. Men som vanligt hade man lättat upp föreställningen med textning så att det ändå var lätt att följa.

Så försvann ännu en vecka till historien. Det var skönt att komma hem och få sätta på sig myskläderna och krypa upp i soffan och titta på tv.

Jag brukar inte färgmässigt sticka ut. Det är mest svarta byxor eller blå jeans som gäller och mörkt upptill. När jag känner mig glad kan jag vara lite wild and crazy och sätta på mig något rött men för det mesta är jag väldigt neutral i mitt färgval.
Häromdagen köpte jag mig ett par nya skor, ett par svarta. Det jag inte upptäckte då, eftersom jag köpte dem på nätet, var att de var blingade med silverdetaljer.

Oj så modig jag känner mig, ha ha…
Idag har det regnat på både längden och tvären samtidigt som det har blåst en massa.
Men, men, det är bara att klä sig rätt och ge sig ut…

Jag kan helt klart erkänna att det var sååå skönt i Spanien att jag kunnat stanna minst en vecka till. Sol och vackert väder som jag inte såg så mycket av i somras.
Men nu ligger planeringen på nästa års resa.

Tänk att tiden gått så fort. Hela 2 år har gått sedan min Prinsessa kom till världen. Idag var vi många som ville fira henne trots att hon sov så gott när vi kom.

Med tårta och sång avslutades kvällen på restaurang.
Morfar och barnbarn fyller år samma dag. Då måste de dela upp sitt firande.
Idag var familjen på middag hos R för att fira honom. Ute på balkongen hade han ställt en mini-mc som han fått av någon granne för länge sedan.
En fantastisk leksak tyckte Signe.

Jag blev för en tid sedan med i enhetens festkommitte. Det jag inte visste då att jag var ”the old lady” tillsammans med ett gäng ungdomar. Inget fel i det för de är så otroligt drivna.
Idag träffades vi för ett första möte och fick driftade och kom till en massa beslut. Riktigt bra beslut.
Innan jag åkte hem gick jag förbi en Wijnas och köpte med mig några goda ostar.

Vem minns inte denna härliga låt!
Denna låt sjöng vi inte under kvällens körövning med den är häftig ändå.
Än så länge blommar höstblommorna vackert i rabatterna. Men det dröjer inte länge innan allt har täckts in med snö.

Varför får/kan/vill vi kvinnor inte berätta att vi är gravida förrän efter vecka 12?
När jag tänker tillbaka till mina egna graviditeter så skulle man inte berätta om dem förrän efter vecka 12. Det var ju vanligt att det blev missfall innan dess och då var det enklare att inte säga något om dem.
Men varför då undrar jag idag? Får man inte sörja ett ofött barn oavsett hur långt gånget man är? Och främst över var den här konstiga regeln har kommit ifrån?
Har vi kvinnor inte rätt att känna sorg över en graviditet som inte räckte hela vägen?
Alla har rätt till sin egen sorg och ingen har patent på den.
Så det så!
Tänk att jag gillar orange. Det är en färg som lyser upp så fint nu när det börjar bli mörkt.
Gick förbi blomsteraffären när jag var och handlade och de hade de redan dukat upp inför Alla helgons helg.

Dagen bjöd på en sprakande föreställning som min systers kör hade. De firade 25 år.

De var så otroligt duktiga där de sjöng låtar från åren som gått.

Som gästartister spelade Lise och Gertrud De var fantastiska i sina tolkningar av berömda covers.

I somras fick jag en ny tjänstetelefon. Problemet var bara att den fanns att hämta inne i stan. Då fanns det ingen som helst möjlighet att hämta den på grund av semester.
Tiden gick och idag fick jag äntligen möjlighet att hämta den. Men döm om min förvåning när jag kom fram. De hade stängt och skulle inte öppna förrän nästa vecka! Så det var bara att vända tillbaka och hoppas på en annan dag.
Men jag fick iallafall en utflykt och det är inte fy skam.

Västerbron med utsikt över Långholmen
Dagens körövning började med årsmöte och avslutades med sång.

Vilken vacker melodi!
Tog en ledig dag idag och passade på att hämta Prinsen på förskolan. Det var en alldeles nyvaken liten kille som mötte mig.

Vi hann inte umgås så länge innan hans föräldrar kom hem men en liten stund fick vi tillsammans i alla fall.
Mys ❤
När vi packat klart och städat undan det sista blev vi skjutsade till flygplatsen.
Planet var knappt halvfullt att jag kunde sätta mig på en egen rad.

Med 20 graders skillnad kom vi hem till ett regnigt och blåsigt Stockholm och jag kunde konstatera att jag lätt hade kunnat stanna kvar en vecka till.
Dagen startade mulet och några regnstänk men klarnade upp längre fram. Vi tog oss till affären för att handla frukost till morgondagen.

En underbar fiskdisk.

Vi hann även att sitta på takterrassen en stund och titta på den fina utsikten.

Den spanska duvan.



En promenad till stranden gjorde jag på eftermiddagen tillsammans med stora dottern och vi satt och mös i solen en stund.


Sedan gick vi på restaurang och åt middag. Förrätten bestod av naanbröd och supergoda tillbehör.

Jag åt en mixed grill som räckte till både mig och barnen.

Dricka för stora…

…och små.
Lite vemodigt kändes det allt när vi gick hem för att packa ihop för morgondagens hemresa.