Idag hade vi AW med jobbet för att fira in våra nya lokaler. Det blev bubbel och snacks och inte minst att få träffa arbetskamrater jag normalt bara ses över videolänk.
Jag blev inte kvar så länge utan gick när det beställdes mat.
Det blev en skön promenad till bussen.
Miriam Bryants nya låt.
Vi är dåliga på att ta fikaraster på jobbet. Det är så lätt att bli sittande hela dagarna och då är det skönt att gå ifrån en stund.
Men idag gjorde vi slag i saken speciellt när J som är den yngsta på avdelningen hade bakat. Supergoda cupcakes som hon dessutom hade gjort i två storlekar för allas smaker.
Ännu en låt av min favorit – Rufus Wainright
Härom dagen kom grannen över med lasagne eftersom de inte kunde bjuda över mig på middag. Och inte nog med det så kom de över med efterrätt också.
Jag kan säga att magen stod i fyra hörn när jag ätit upp allt.
Godaste lasagnen ever gjord på långkokt kött istället för köttfärs.
Rabarberpaj med vaniljglass.
Jag tror jag har världens bästa grannar.
Vad gjorde jag denna dag när det inte var något firande? Jag valde att jobba över. Tyckte det var en bra kompromiss.
Ny låt av min favorit – Rufus Wainright
Prästkragar är bland de finaste blommor jag vet. Ställer inga krav på sin växtplats. Hittade denna i en karg jord där inget annat växer.
Igår gick jag tillbaka till min arbetsplats efter att ha jobbat hemifrån i sex veckor. En lång tid kan tyckas så här i efterhand. Men det har gått bra. Jag har haft bra stöttning både från chefer och arbetskamrater. Men tyvärr är det ingen optimal situation eftersom det är lätt att tappa både den sociala kontakten men också kompetens. I de nybyggda lokaler där det inte kommer vistas andra än min arbetsgrupp gör att det ändå känns rätt tryggt.
Jag har ingen i min omgivning som blivit drabbad av Corona förutom det tråkiga besked jag fick igår. En granne som jag hade gemensamma intressen ihop drabbades av sjukdomen för bara någon vecka sedan. Han tillhörde en riskgrupp på grund av sin ålder och av en olyckshändelse så hamnade han på ett korttidsboende som hade smittan. Han klarade inte sjukdomen och somnade in.
S å j ä k l a t r å k i g t…
Eftersom både jag och mina flickor numera är mammor allihop så bjöd stora E på lunch igår. Så, så mysigt att få träffa hela familjen igen även om det bara var en vecka sedan.
Hon bjöd på salladsbuffé där var och en fick plocka ihop sin egen tallrik. Supergott och enkelt.
Och som efterrätt hade hon gjort kladdkaka med en massa bär som tillbehör.
För många år sedan fick jag en tavla på mors dag av stora E. En som hon hade gjort alldeles själv av det material som fanns tillgängligt för tillfället. Och det var en brädbit.
En tavla som fortfarande berör mig mycket men som blivit blekt av tidens tand att det numera nästan inte går att se vad de föreställer längre. Men som tur är finns den bevarad på bild sedan många år tillbaka.
Men kärleken i bilden finns fortfarande kvar vilket jag är glad över.
Jag var ner till centrum idag för att fylla på skafferiet. På torget var det fullt med folk och kön till Systembolaget ringlade lång så jag tror att de som stod sist inte fick komma in. Och avståndet i kön var inga 2 meter…
Jag har försökt handla mitt på dagen de gånger jag har behövt. Och valt den butiken som har minst besökare. Med fantastiska grannar som ser till att höra av sig när de är i affären har gjort att mina besök till affären minskat betydligt.
Men jag var tvungen att komplettera lite till mitt skafferi. Och då slank det med lite lördagsgodis kvällen till ära.
Så skönt det var att få packa ihop datorn och lägga den i väskan och samtidigt plocka bort alla kuddar jag använt mig av när jag jobbat hemifrån under de sex veckor jag hållit mig isolerad.
På måndag flyttar mitt jobb in i nya lokaler som är alldeles nyrenoverade. Där kommer vi sitta isolerade och ingen kommer att röra sig mer än vi som jobbar där.
Jag har därför valt att gå tillbaka och utgå därifrån.
Det har naturligtvis varit skönt att jobba hemma och bara sätta sig framför datorn direkt när jag klivit upp. Klä på sig när jag känt mig redo. Äta när jag vill och kunna sätta på både en tvättmaskin och diska när jag haft lust. Men jag har inte suttit bra och den sociala delen har varit sisådär.
Men nu väntar nya tider. Och med flera års kommunalt resande kommer jag att börja ta bilen igen. Tyvärr.
Med nya datauppdateringar har det blivit såååå segt att jobba. Det bara tuggar och tuggar och man måste starta om datorn flera gånger om dagen. Vilken stress när man ser att balanserna bara ökar.
Till det fick vi besked att all ledighet som vi vill ha utöver de veckor som är lagstadgade måste det gå via fyra distanser för att godkännas. Och det gäller juni, juli och augusti. Och jag som har så mycket semester att ta ut!
Inte kommer det bli bättre till hösten när alla måste ta ut sin semester innan årsskiftet.
Men jag ska inte gnälla. Jag får ju ändå semester till skillnad från många som kanske måste skjuta semestern till hösten. Och till dem som inte får någon semester alls på grund av att man blivit av med jobbet. Men samtidigt så blir det mindre och mindre roligt att gå till jobbet. Det är en känsla jag tror jag delar med många andra.
Inte nog med att det är internationella ostdagen idag så tillfaller dagen även muffinsarna.
Häromdagen kom min fantastiska granne över med en alldeles nybakad muffins. Den hade hon bakat med sin dotter och smakade alldeles ljuvligt.
Jag är så glad över att jag har så snälla grannar som förser mig med både nyttigt och onyttigt.
Huset jag bor i är hela 15 våningar högt. Jag bor på den fjärde. Alltså inte så högt men eftersom huset ligger i souterräng så är det ändå högt till min lägenhet men ändå nära till naturen. Jag tror jag bor på det bästa våningsplanet.
Men det var inte det jag skulle prata om utan vilka man har omkring sig. Jag har tre barnfamiljer på mitt våningsplan där alla är så måna om att jag ska har det bra. Den ena familjen förser mig med mat lite då och då. Och det är inte vilken mat som helst. G är utbildad kock så jag äter hur bra som helst.
Idag fick jag hemlagad pizza levererad och hur god var inte den?
Under våren har jag följt Robinson. Ett ytligt program som inte har något som helst kulturellt värde men som ändå gett mig glädje en halvtimme varje dag de veckor programmet hållit på.
Men jag blev faktiskt glad att just Micke vann tävlingen. Han som känts så snäll och trygg och aldrig visat några känslor över den tuffa miljö det måste ha varit på Robinson.
Så grattis till vinsten!
Att inte få träffa sina nära och kära är riktigt svårt. Det är som att välja mellan pest eller kolera. Att bli sjuk i Covid-19 nu eller att få psykiska besvär senare gör inte valet så svårt.
Jag har valt att träffa min familj och mina barnbarn. Skulle inte klara mig utan dem. Och jag vet att om de skulle vara det minsta snoriga så skulle mina barn säga ifrån. FHM får säga vad de vill. Jag håller mig undan på många andra sätt.
Så idag tog jag mig till minstingen för att äta lunch. De bjöd på grillade hamburgare med goda tillbehör.
Och det bästa av allt var att få krama om alla mina nära och kära.
Två älsklingar som inte ville vara med på bild.
Där, bakom lönnen, växer ett äppelträd. Det fick jag se när jag tog mig en promenad. Och dessutom alldeles bredvid min bostad.
Som jag skrev igår fixade jag till på min balkong istället för att vara i Madrid.
Först tog jag mitt balkongbord som jag haft i mina ägor i många år som är ett gammalt symaskinsunderrede med en bänkskiva uppå till gräsmattan för att kunna spola av det. Stolarna tog jag in i duschen och de blev riktigt rena.
Sedan blev det dags att torka av golvet och byta ut lite golvplattor som hade gått sönder. Även väggarna fick sig en omgång av trasan.
När jag var klar kunde jag sätta mig med ett glas vin och bara njuta.
Förmiddagen skulle ha startat med en sightseeingtur innan vi skulle ha gått runt och sett på staden. Och på kvällen skulle vi ha haft vår första konsert.
Konsertprogrammet som jag och Jerry lade så mycket tid på att få till känns nästan som onödigt jobb. Och de fina halsbanden och pärmarna vi skulle bära och som skulle bli så snyggt ihop ligger kvar i sina förpackningar.
Men jag hoppas verkligen att vi kommer att få möjlighet nästa år för vi alla som skulle följt med håller alla våra tummar att det blir av.
Så istället för en dag i Madrid blev det städning på balkongen. Det behövdes det med.
I början av juni ska jag flytta till en ny arbetsplats. Då kan jag ta bilen till jobbet och slipper trängas med andra i kollektivtrafiken.
Så på eftermiddagen loggade jag ut och tog bilen dit jag skulle. Jag var först på plats i de nästan tomma lokalerna men de fylldes på ganska snabbt. Att välja hur vi skulle sitta var inte så svårt.
Men ännu fattas en massa möbler och annat som ska komma på plats innan vi kan flytta dit.
Med en kopp kaffe och datorn påsatt så är min dag igång. Så här ser min vardag ut. Men jag ska inte klaga. Det finns de som har det värre.
Jag är väl ingen direkt älskare av museer. Men ett jag verkligen vill besöka är Stockholms Stadsmuseum. Jag är ju liksom vän med min hemstad och vill naturligtvis veta mer om dess historia.
Det har varit stängt i flera år för upprustning men öppnar igen den 11 augusti.
kopparstick av Willem Swidde från 1691
I stockholmsutställningen får du uppleva Stockholms historia i tre våningsplan, från år 1527 fram till idag. Vi har även tillfälliga utställningar som berättar om vår stad. Salongen är öppen för dig som vill forska på egen hand. Föreläsningar, samtal, visningar och stadsvandringar ger fördjupningar och reflektioner kring staden. I butiken hittar du ett brett, Stockholmsrelaterat utbud. (Från museets hemsida)
Jag hade slut på mina barnhalsband som är så populära som presenter att jag under några dagar var tvungen att tillverka några nya.
De är sydda av glaspärlor med en supertunn nål och stark tråd så att de ska hålla. Ingen den andra lik.
Ett intresse jag hade för flera år sedan som jag kommer berätta om senare.
Och visst är de söta?
Med friska barn och barnbarn vågade jag chansa att få träffa dem. Åkte därför till stora E och åt middag. Så, så mysigt att få vara tillsammans med min fina familj. Att få träffa dem som känner mig bäst och bara få vara.
Kvällen blev tidig eftersom barnen skulle gå och lägga sig. Men jag var så nöjd efter middagen och att få vara tillsammans en liten stund i alla fall.
Det blev helstekt kött…
…och en massa goda tillbehör.
Håkan Hellströms nya låt tillägnad näsaporna.
Igår träffade jag min systeryster för att gå igenom en massa bilder från vår barndom. Eftersom vi är tre syskon och det bara finns en bild så började jag att skanna de jag ville behålla. Att ha ett original är inte så viktigt tycker jag. Men att jag ändå har möjligheten att se mina nära och kära är det viktigaste.
Kanske jag kommer att göra ett släktgalleri här så småningom kanske mest för mig själv men även för den släkt som kanske är intresserade av våra förfäder. Här är länk till min häftiga historia.
Tänk att de här skorna har min pappa haft och han var född 1926. Lite häftigt att de fortfarande finns kvar. Det är bara skosnörena som är bytta.
Nu kommer jag att skriva om min släkt framöver. Det tar jag mig friheten att göra.
Om det var soligt igår var det precis tvärtom idag. Det var bara några plusgrader och snö som yrde runt. Var tog våren vägen?
En fin sångarhälsning från Skönstavikskören.
Satte klockan på ringning och gick genast och satte mig att jobba. Jag har kommit på rutiner för att detta ska fungera.
Som vanligt var det mycket inkommet men det är så det är på måndagar.
Idag är det dagbokens dag. Och någon stor dagboksförfattare har jag aldrig varit. Gjorde några tappra försök i tonåren men det rann mest ut i sanden. Numera är det den här bloggen som gäller men även här får jag lite torka ibland.
Idag är det chokladbollens dag. Numera har jag helt slutat att tillverka dessa. Men i mina unga år var det sådana man gjorde när man blev godissugen. Utbudet på smågodis var begränsat så det här blev det man åt.
Men man gjorde även sockerknäck. Om det kan jag berätta vid annat tillfälle.
På eftermiddagen träffades vi hos stora E för att fira hennes födelsedag. Som vanligt den här dagen var det fint väder så vi kunde sitta ute och fika. När det blev kyligt var det bara att klä sig i filtar. Men det var det värt för att vi överhuvudtaget kunde träffas.
Kul att se vad som kommer upp i rabatterna. De har ju inte bott här så länge så allt som kommer är en överraskning.
En låt som Måns Zelmerlöv har skrivit om sig själv.
Idag är ingen vanlig dag, idag är det Emelies födelsedag, hurra hurra hurra!
Tänk att under alla de 34 åren som gått har det nästan alltid varit fint väder. Så blev det idag också. Men eftersom det är en vanlig vardag så får vi träffas till helgen och fira henne.
Det ska bli fint väder på lördag också så då får vi se till att träffas utomhus. Allt för att få umgås.
När min äldsta dotter gick sista året på Mediagymnasiet fixade hon själv till en praktikplats hos en art direktor. Han hade ett uppdrag till skapandet av några kokböcker som E fick vara med och ta fram. Och hon var med med fotograferingen.
Det roligast är att E är omnämnd i bägge böckerna.
Rallie och Coal in en fin låt
Wiktoria med ny låt i nytt sound.
Om det stod som spön i backen i går blev det riktigt fint idag.
Satte in de nyinförskaffade trådlösa hörlurarna i öronen och tog mig en välbehövlig promenad. Jag lyssnade på Mia Törnbloms nya bok – Sårbar och superstark.
Och visst var det lättare att lyssna när hörlurarna tog bort en massa bakgrundsljud. Så boken får bli min promenadbok framöver.
Tänk att det redan har blivit maj. Den bästa månaden av alla. Nu slår allt ut i naturen och det skira som jag tycker är så vackert blir synligt.
Och visst hoppas vi på att maj ska bli så härlig som visan säger:
Sköna maj, välkommen
Till vår bygd igen!
Sköna maj, välkommen,
Våra lekars vän!
Känslans gudaflamma
Väcktes vid din ljusning;
Jord och skyar stamma
Kärlek och förtjusning;
Sorgen flyr för våren,
Glädje ler ur tåren.
Förr om åren menade man att 1 maj var den första sommardagen. Det var bra om det regnade då för det var tecken på gröda. Man började släppa ut djuren och man trodde att det bodde många faror i marken. Det tändes små eldar som man fick hoppa över för att bli skyddade.
Man tände också större brasor och förde oväsen, gärna med koskällor, som lät som kyrkklockor för att skrämmas. Troll var nämligen farliga varelser för de kunde gestaltas som människa. Skogrå var också farliga för deras enda uppgift var att förföra männen.
På senare år har det blivit en akademisk sed att sjunga in våren och det började vid de stora akademistäderna. Man skulle dricka märg i benen men egentligen söp man sig stupfull helt enkelt. Söp så man fick svinhjärna eller hönshjärna och man fick kalvben.
Källa: Ebbe Schön
Vintern rasat ut bland våra fjällar drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö.
En sann historia berättad av min arbetskamrat som är väldigt timid och respektfull.
NN och hustrun besökte ett hotell i Helsingfors som de bott på som nygifta flera år tidigare. Efter en trevlig dag avslutades kvällen med en god middag.
De gick och lade sig och hustrun stoppade in öronproppar för att slippa höra hans snarkningar och somnade gott. Till saken hör att Ö går i sömnen och på natten blev han nödig. Men istället för att öppna dörren till toaletten gick han helt sonika ut ur rummet och vaknade av dörrens klickljud. Han började knacka men hustrun sov som en stock. Där stod han endast iförd kalsonger. Hur skulle han göra nu för att hitta en toalett?
Han visste att det fanns toalett vid nattklubben som låg på hotellets bottenvåning så han tog hissen dit. Men där var det så fullt med folk att om de fått syn på honom så skulle larmet gå.
Han valde därför att åka till receptionen istället. Men för att receptionisten skulle slippa se en halvnaken karl började han krypa längs med receptionsdisken. Och han lyckades utan att bli sedd.
Inne på toaletten höll han däremot på att skrämma ihjäl en stackars städare. Men han fick i alla fall göra sina behov.
Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag fick höra detta.
Reklam för BookBeat
Som jag skrev häromdagen så älskar jag att läsa böcker. Mer att läsa än lyssna.
Skaffade mig därför en app på BookBeat för flera år sedan som jag läser från. Många undrar om det inte blir smått men det går att både ändra bakgrunden och ändra storlek på texten.
Jag läser hellre än att lyssna på ljudböcker därför har jag det billigaste alternativet för strax under 100-lappen. Då får jag läsa hur mycket jag vill.
Nu kan jag dela med mig av ett erbjudande till dig. BookBeat gratis i 30 dagar till dig som inte varit medlem tidigare. Erbjudandet gäller till den 31 maj 2020. Läs mer här
Man pratar hela tiden om att det är bra att röra sig. Det gäller alla människor men kanske främst oss som börjar komma upp i ålder. Då är det bra att gå till gym eller simhallar för att sköta sin träning. I dessa tider går det ju inte.
Jag som jobbar hemifrån kan naturligtvis ta en massa promenader och träna framför TV:n. Men jag har kommit på ytterligare ett sätt att träna. Att d a n s a. Jag skaffade mig ett par sladdlösa hörlurar med bra ljud och oj vad kul det blev att lyssna på musik igen. Och att röra sig till den.
Det finns så bra dansmusik och främst disko som jag dansade till i min ungdom.
Supertramp – Give a little bit
Gloria Gaynors – I will survive
Harpo – Moviestar
Hues Corporation – Rock the boat
Carl Douglas – Kung fu fighting
ABBA – Waterloo
Hot Chocolade – Sexy thing
Labelle – Lady Marmelade
The Rubettes – Sugar Baby Love
Sweet – The ballroom blitz
eller varför inte
Listan kan göras hur lång som helst.
Såg på en blogg ett roligt och utmanade sätt att spara pengar. Man sparar från 10 kronor från dag 1 till 70 kronor dag 7 i en löpande trappa. Det gör alltså ett sparande på 280 kronor på en vecka som blir lite mer än 14 500 kronor på ett år.
Och har man inte råd med den summan så är 10 kronor per dag bättre än inget. Det gör 3 640 kronor på ett år. Om man inte har någon som helst buffert så är detta bättre än inget. Framförallt i dessa tider när så många kommer bli arbetslösa.
Placerar man dessutom pengarna rätt så kommer de att växa mer än detta. Det är alltså bättre med lite än inget.
Resan som jag skulle ha gjort med Peacesingers i maj är inställd. Helt naturligt i dessa tider.
Länge hade vi tankar om att skjuta på den till hösten men dels så var det många som hoppade av och dels för att smittan säkert inte har ridit ut tills dess.
Så nu är den framflyttad ett år och då ska det väl ändå finnas ett vaccin som gör att vi kan röra oss lite friare.
Att läsa är en måste för mig. Har alltid en bok på gång. Ibland blir det mycket läsning ibland mindre. Men böcker finns alltid i någon form tillgängliga.
Bäst är deckare blandat med lite livsöden och böcker om historia.
Och att läsa är ett måsten.
Jag har alltid försökt köpa en majblomma varje år av någon ungdom som säljer där jag befinner mig. Pengarna går till barn som har det svårt.
I år är det annorlunda. Inga barn tillåts att sälja dem. Men för att kunna bidra med att något barn får det lättare köpte jag mig en digital majblomma istället.
