Tankar i vardagen

På eftermiddagen var jag på Folkoperan och såg föreställningen Usher. Den sista i Stockholm innan de ger sig iväg på turné runt Sverige.

Fantastiska sångare men med en verkligen underlig handling. 

Roderick Usher är släktens sista manliga ättling. Han lever en eremittillvaro på familjegodset, tillsammans med sin tvillingsyster Madeline. Hon har en oklar sjukdom som långsamt dödar henne, och som familjens läkare inte tycks kunna eller vilja bota.

Roderick har skickat efter sin äldsta vän för att göra honom sällskap. Läkaren betraktar vännens uppdykande med misstro. Läkaren anser att han är den som bäst kan avgöra vad Roderick och Madeline behöver. Roderick känner stenarnas tyngd, hur själva huset kommer att bli hans undergång, medan läkaren vill återge släkten Usher dess forna storhet. Vännen vill rädda Roderick från sitt självpåtagna öde.

Så meddelar läkaren att Madeline har dött. Läkaren vill hemlighålla detta för Roderick och tycker att det är dags för vännen att ge sig av. Vännen tänker stanna och vill inte delta i spridandet av lögner. Han berättar sanningen för Roderick, som blir förtvivlad. Läkaren tycker att vännen har förgiftat Roderick med sin sanning.

Roderick vill att Madeline ska begravas i en krypta i husets källare, så att han fortfarande kan bevara det starka band han har med sin tvillingsyster. Men läkaren har en hemlighet: hon är inte död. Roderick anar det, och tycker sig höra henne. Vännen är övertygad om att Madeline är död, och anser att Roderick hallucinerar. När sedan Madeline uppenbarar sig, skakar byggnaden i sina grundvalar. Huset Usher har gått under.

Lite besviken är jag dock.